Från hyllad hjälte till uthängd svindlare

Publicerad
Annons

Arbetarna i Strängnäs fick köpa konvertibler, värdepapper som de kunde byta till aktier senare. När Fermentaaktien steg mot himlen och arbetarna blev miljonärer - på pappret - fick medierna upp ögonen för den framgångsrike företagaren.
Refaat el-Sayed var annorlunda: en vd som spelade fotboll, bodde i en vanlig hyreslägenhet och som tog ut en låg lön. Han var frispråkig och lättpratad. Han var han en uppstickare, en utmanare. Dessutom invandrare, en egyptisk katt bland de svenska hermelinerna, en svartskalle som umgicks i de finaste direktörskretsar.

Mediernas favorit-vd blev Refaat - förnamnet alltså - med journalister och läsare. (Vem skriver Kurt när man menar Ericsson-chefen?) Och själv höll han telefonledningarna varma både till sina favoritreportrar och till dem som ”skrev fel”.
I december 1985 utnämndes han till ”Årets svensk”, så osvensk han var: en invandrare som hade blivit ”rikast i Sverige” på bara några år. Refaat el-Sayed var en hjälte, inte bara i Strängnäs.
I januari 1986, när Fermenta
värderades till tio miljarder kronor, kom höjdpunkten: Fermenta och Volvo bildade en läkemedelsjätte och Volvo gick in som delägare i Fermenta. el-Sayed och Volvochefen P G Gyllenhammar skrattade och skakade hand framför tv-kameror och fotoblixtar.
Men bara en vecka senare, samma dag som Refaat el-Sayed fyllde 40 år, kom miljödebattören Björn Gillberg och förstörde allt: el-Sayed hade ingen doktorstitel, påstod han. Efter två dagar erkände Refaat el-Sayed.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons