Brott är brott även på nätet
DEBATT Yttrandefriheten ger inget skydd mot att hota, att anstifta till misshandel eller mord. Om den som yttrar sig på internet begår brott finns det ett legitimt intresse av att kunna utröna vem det är, på samma sätt som när en maskerad person misshandlar någon, skriver Mårten Schultz.
Försvarstalen för möjligheterna att kunna begå brott och kränka andra människor under anonymitetens skydd har börjat ta sig alltkonstigare turer. Till dessa konstigheter hör åberopandet av källskyddet. Sofia Mirjamsdotter, en av Sveriges mest pålitliga och kloka skribenter när det gäller sociala medier,tar således i SvD (16/8) stöd i källskyddsargument för att polemisera mot dem som ser ett problem med att vissa digitala miljöer i realiteten har utvecklats till rättslösa sfärer, områden där rättsväsendet – likt socialt utsatta förorter i vissa storstäder – saknar möjlighet att nå fram till de kriminella.
Den mest uppenbara konstigheten med källskyddsargumentet är att det används för personer som inte är källor. Källskyddet tillkommer nämligen just källor. En källa är den som under vissa former lämnar information till journalister eller författare. Källskyddet är inte något allmänt skydd för informationsgivare, eller för kommunikation. Det är något specifikt.