Thaís och Jenyssis är hårt pressade – på olika vis

Publicerad
Thaís Sterenberg hade hjälp av både karriärvägledare och terapeut för att klara inträdesproven till universitetet. Mamma och pappa betalade. Men trots att hon lever ett privilegierat liv i São Paulo är pressen hård:
Hon gick till skolan på morgonen, hem för lunch och tillbringade sedan hela eftermiddagen och kvällen med att plugga, ända till sovdags. ”Det var för mycket press och det snurrade i mitt huvud”.

Thaís Sterenberg hade hjälp av både karriärvägledare och terapeut för att klara inträdesproven till universitetet. Mamma och pappa betalade. Men trots att hon lever ett privilegierat liv i São Paulo är pressen hård: Hon gick till skolan på morgonen, hem för lunch och tillbringade sedan hela eftermiddagen och kvällen med att plugga, ända till sovdags. ”Det var för mycket press och det snurrade i mitt huvud”.

Foto: LILO CLARETO
”Jag hade de betyg jag behövde så det var ingen idé för mig att gå till lektionerna. Jag försökte se mig om efter jobb i de fina modeaffärerna men hittade inget”, berättar Thaís om hur det stenhårda pluggandet till inträdesproven gav resultat.

”Jag hade de betyg jag behövde så det var ingen idé för mig att gå till lektionerna. Jag försökte se mig om efter jobb i de fina modeaffärerna men hittade inget”, berättar Thaís om hur det stenhårda pluggandet till inträdesproven gav resultat.

Foto: LILO CLARETO
”Just nu har jag ingen aning om hur mitt liv kommer att bli. Jag har ingen stor dröm att kämpa för utan jag vill bara göra det bästa av läget”, säger Thaís.

”Just nu har jag ingen aning om hur mitt liv kommer att bli. Jag har ingen stor dröm att kämpa för utan jag vill bara göra det bästa av läget”, säger Thaís.

Foto: LILO CLARETO
”När skolåret startade hade vi inga dörrar, inga golvplattor och inget schema. Det var varmt. Fläktarna fungerade inte och klassrummen var fulla av myggor. Lärarna är sällan här och undervisar inte mycket. Vi läser och skriver av mestadels, berättar Jenyssis Windenen Chaves, 16 år, som ändå hoppas kunna studera vidare.

”När skolåret startade hade vi inga dörrar, inga golvplattor och inget schema. Det var varmt. Fläktarna fungerade inte och klassrummen var fulla av myggor. Lärarna är sällan här och undervisar inte mycket. Vi läser och skriver av mestadels, berättar Jenyssis Windenen Chaves, 16 år, som ändå hoppas kunna studera vidare.

Foto: LILO CLARETO
Jenyssis bestämde sig för att förena skola med arbete när hon insåg att hennes mamma knappt åt för att få maten att räcka till familjen. Trots att Jenyssis mamma har svår astma sover hon på köksgolvet. ”Det är hemskt att höra hur hon om morgnarna försöker prata men inte kan andas. Hon är alltid trött. Läkarna säger att hon behöver behandling, annars kommer hon att dö. Jag önskar att de kunde sluta säga det. Jag önskar att hon hade ett bättre liv.”

Jenyssis bestämde sig för att förena skola med arbete när hon insåg att hennes mamma knappt åt för att få maten att räcka till familjen. Trots att Jenyssis mamma har svår astma sover hon på köksgolvet. ”Det är hemskt att höra hur hon om morgnarna försöker prata men inte kan andas. Hon är alltid trött. Läkarna säger att hon behöver behandling, annars kommer hon att dö. Jag önskar att de kunde sluta säga det. Jag önskar att hon hade ett bättre liv.”

Foto: LILO CLARETO
Under första året på high school gick Jenyssis över till kvällsundervisning för att kunna jobba på en bank mellan nio och tre. 
Arbetet som administrativ assistent är inte alls vad hon vill göra i framtiden och hon tjänar bara minimilönen på 650 reais (2 400 kronor) i månaden.

Under första året på high school gick Jenyssis över till kvällsundervisning för att kunna jobba på en bank mellan nio och tre. Arbetet som administrativ assistent är inte alls vad hon vill göra i framtiden och hon tjänar bara minimilönen på 650 reais (2 400 kronor) i månaden.

Foto: LILO CLARETO
Annons
Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons