Vackra vägval på Italiens klack
I det syditalienska området Puglia ligger Baris och Brindisis flygplatser tolv mil från varandra. Vi tog hyrbil till de godaste och vackraste platserna längs sträckan.
I Monopoli är det inte långt mellan stad och strand.
En gränd i Poligano a Mare.
Vägen från Serranova till Torre Guaceto slingrar sig fram i en skog av hundraåriga olivträd.
Färska mozzarella går att hitta hos Caseificio Crovace i Speziale.
Monopoli är en vacker vit liten hamnstad.
Färska sjöborrar på trattoria Alba Chiara i Savelletri.
Signor Mimmo har dykt efter bläckfisk nära Monopolis lilla hamn.
Det är en solig dag i Brindisi. Regionen Puglia, Italiens ”klack”, har en modern politik för Syditalien och lägger stora resurser på turism och ekologi. Det märks redan på flygplatsen, där man möts av elmätare som talar om hur mycket energi flygplatsens solceller producerar.
Med hyrbil beger jag mig ut på superstrada Brindisi-Bari. Det är en mindre motorväg, vilket gör hastigheten så pass låg att det är möjligt att spana in omgivningen. Jag åker av vid naturreservatet Torre Guaceto och tar riktning mot orten Serranova. Nästan på en gång blir jag omgiven av vackra, flera hundra år gamla olivträd. Vägen slingrar sig framåt och träden blir fler och fler. Till sist måste jag bara stanna och njuta av hela härligheten. Träden, tystnaden, den mjuka luften. Jag tar på ett olivträd, klappar det försiktigt. En cyklist trampar förbi i maklig takt, även hon betagen av omgivningen.