Johan Frostegård:Viruset leder – men försprånget krymper

Omkring 50 miljoner människor dog i sviterna av den så kallade spanska sjukan 1918–20.
Omkring 50 miljoner människor dog i sviterna av den så kallade spanska sjukan 1918–20. Foto: National Museum of Health and Medicine, USA  

Smittkoppor, spanska sjukan, hiv, TBE och covid-19 – olika virussjukdomar har genom seklerna satt sin prägel på mänsklighetens historia. En tröst i den fientliga relationen är att det i allmänhet ligger i virusets intresse att den smittade överlever, allt för att främja den egna reproduktionen.

Publicerad
Annons

Bakterier, virus, mikroorganismer – olika infektionsagenser – kännetecknas av en mycket snabb generationsväxling jämfört med människans. Till detta kommer en förmåga att flytta på delar av genmaterialet, vilket skyndar på förändringarna. För att förstå hur vi människor påverkas av och samverkar med mikrobiomet (inklusive infektionsagenser som virus) behöver man gå till evolutionsteorin. Enligt denna sker en evolution om vissa förutsättningar finns: det behövs en variation i egenskaper hos individer inom en art, en del av dessa är ärftliga medan omgivningen gör att vissa varianter överlever och reproducerar sig mer än andra. Vår jämförelsevis mycket långsamma reproduktion tycks göra oss chanslösa i kampen mot alla dessa infektionsagenser, ändå lever vi och frodas och har blivit den dominerande arten på jorden, med en otrolig befolkningsökning. Fredlig samexistens till ömsesidig båtnad tycks alltså vara det vanliga utfallet. 

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons