”Min son platsar ingenstans”
Femårige Carl-Gunnar Fors har fått betala ett högt pris för sin extremt för tidiga födsel. För högt tycker hans mamma Catharina Melian. ”Jag älskar min son men hade jag vetat då vad han skulle behöva utstå under sin uppväxt är jag tveksam till om det varit värt det”, säger hon.
Carl-Gunnar är en glad och solig liten lintott som gärna tar kontakt och verkar nyfiken på det mesta. Men han bär på flera tunga handikapp som en följd av den extremt för tidiga födsel, i vecka 26, och den vård han utsattes för under det halvår han tillbringade på sjukhus. Han är blind, har nedsatt lungfunktion, måste sondmatas och är försenad i sin psykiska utveckling.
Under sina fem första år i livet har han genomgått ett 20-tal olika operationer och varit inne på akuten på Astrid Lindgrens sjukhus ett oräkneligt antal gånger. Eftersom hans lungor är extra känsliga drabbas han lätt av infektioner. Första åren på dagis var han ständigt sjuk och fick äta antibiotika i stort sett hela tiden.