Nationalskalden var både bock och geni

”Din slarver! Du skriver ingenting om de där 2100 rublerna jag är skyldig – bara om madame Kern som jag med Guds hjälp fick knulla häromsistens!” Så skrev Aleksandr Pusjkin i ett brev till en vän i juli 1825, kort efter den natt med väninnan Anna Kern som gav upphov till Rysslands mest kända kärleksdikt ”Jag minns den underbara stunden”. Å ena sidan: något trivialt och sekundärt i förhållande till en gammal skuld. Å andra sidan: sex oöverträffade strofer om himmelsk lycksalighet. Hur går det ihop? Nationalskalden var bock och geni, på en gång.

Magnus Ljunggren