Recension

Willie ColónWillie Colón bäst när han inte sjunger

Uppdaterad
Publicerad
Annons

Klockan 00.29 kommer en leende Willie Colón upp på scen, gör v-tecknet med båda händerna och ställer sig vid mikrofonen. Det är finbesök av ett lite ovanligt slag, av en av de stora från Fania-epoken. I den snåriga och ibland nästan motsägelsefulla historieskrivningen kring salsa har nämligen New York-salsan en särskild plats. Det var där som termen myntades på 60-talet. Det var också där som man under 70-talet skapade det som kom att bli själva urtypen för salsa, när man renodlade musiken till något som låg närmare de afrokubanska rötterna och samtidigt började spelade både hårdare och snabbare.

Willie Colón var en av dem som gjorde det, ständigt klädd i gangsterkostymer och poserande med trombonen som vore den ett vapen. Sådant sysslar inte längre den 61-årige trombonisten, bandledaren, sångaren och lokalpolitikern med. Men på Gamla Tryckeriet i Alvik håller han sig i alla fall ganska strikt till det klassiska soundet.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons