Vuvuzelan är inte min vän

Det är med skräckblandad förtjusning jag ser invigningen av fotbolls–VM närma sig. Jag är inte rädd för de fartblinda bilisterna, för att bli magsjuk eller för att mästerskapet inte ska leva upp till ­mina höga förväntningar. Jag är rädd för att åka från Sydafrika med nedsatt hörsel. Vuvuzelan är inte min vän – inte än så länge i alla fall.

Johanna Garå
Publicerad
Annons

Sydafrika är ett fantastiskt land. Människorna är otroligt välkomnande och trevliga, maten superb och solen skönt värmande. Det ska bli fantastiskt roligt att vara på plats på Soccer City Stadium när fotbolls-VM invigs där imorgon. Nelson Mandela kommer ju att vara närvarande och folkfesten lär pågå natt och dag den närmaste månaden. Det enda smolket i bägaren är den i det här landet så omtyckta symbolen för sydafrikansk fotboll. Vuvuzelan.

Genom rutan, när jag tittade på Confederations Cup förra året, tyckte jag att det exotiska ljudet som kom från de färgglada plasttrumpeterna lät så mysigt och stämningsfullt.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons