Recension
”En skuggfigur av sin älskade pappa”
Min plan var att skriva den här recensionen utan att alls beröra mediefiguren
Alex Schulman . Ni vet, den som blivit tidningsvärldens och bloggosfärens
enfant terrible. Han som fått stå som symbol för det många ser som ett råare medieklimat, men som också har talat ut mer frispråkigt än de flesta om sin mediepersona, den som tar över och blir till ett okontrollerbart monster.
Om Alex Schulman nu inte bara drev med oss alla den gången också. Jag blev hur som helst berörd av den där bekännelsen; jag tror att de flesta som skriver på offentlig plats känner av det där i någon mån. Mediejaget och privatjaget blir två olika personer som inte alltid stämmer överens med varandra.