”Syskon får tåla stryk tyckte våra föräldrar”
Marias barndom var bra, om man bortser från att hon blev slagen dagligen av sin storebror. Våldet handlade inte om normal syskonrivalitet, hon beskriver det snarare som ett slags terror. Än i dag har de aldrig pratat om det. Som vuxen ser Maria det som föräldrarnas ansvar att hindra syskon från att bli våldsamma.
Maria önskar att hon hade ett barndomsminne där hon och storebror lekte färdigt, där det inte slutade med slag och tårar.
Barndomsminnen kan vara bedrägligt ärliga , starkt präglade av känslor snarare än detaljer. Maria minns inte heller alla detaljer. Men en sak är hon säker på: att hon under sin uppväxt blev slagen dagligen av sin fyra år äldre bror.
– Mina föräldrar sa att det var jag som kunde provocera honom, underförstått att jag fick skylla mig själv, säger hon när vi träffar varandra en dag då solens hetta får trottoarerna att svettas i Stockholm.