När mörkret föll över Sigrid Hjertén
Från avantgardistisk fixstjärna till uppgiven hemmafru med slutstation Beckomberga. I en ny biografi över Sigrid Hjertén tecknar Görel Cavalli-Björkman ett porträtt av en stark och egensinnig expressionist som tänjde på perspektiven och gav den svenska konsten ett nytt färgseende.
Hans Henrik Brummer
Publicerad
”Jag målar inte så mycket numera”, bekände konstnären Sigrid Hjertén i en intervju från 1924. ”Jag går upp i min mans arbete, hans framgångar, motgångar, drömmar och strävanden äro mina, dessutom har jag vår pojke och hushållet. Det räcker och jag finner glädje i det. När jag målar är det mest för nöjets skull”. Hon underordnar sig; vid ett annat tillfälle framträder hon som sin makes ”impressario”.