Riksbanken tros höja räntan åtta gånger

Ingves & company

Riksbankens styrränta är den enskilt viktigaste faktorn för hur svenska boräntor kommer att utvecklas de närmsta åren. Även om allt fler har börjat binda sina bolån så har många bolånetagare fortfarande rörlig ränta och det är Riksbanken som styr de rörliga boräntorna via sin styrränta – den så kallade reporäntan.

För att även försöka hålla de bundna boräntorna låga har Riksbanken de senaste åren också köpt stora mängder bostadsobligationer som banker ger ut när de vill låna pengar och som de i nästa steg lånar vidare till sina bolånekunder. Köpen har hållit tillbaka räntorna som blir lägre när fler investerare efterfrågar obligationerna. I det här fallet är det Riksbanken som har stått för den ökade efterfrågan.

Om riksbankschef Stefan Ingves och bankens övriga beslutsfattare väljer att höja räntan eller göra sig av med en del av sina bostadsobligationer kommer det att bli dyrare för affärsbankerna att finansiera sina bolån. Det kommer i förlängningen att leda till högre bolåneräntor – även om det finns sätt för bankerna att motverka effekten med hjälp av så kallade swappar. SvD har tidigare rapporterat om detta.

Marknadsräntorna

Genom att köpa bostadsobligationer har Riksbanken försökt hålla även de bundna boräntorna låga. Riksbankens makt över hur hushållens bundna boräntor utvecklas är dock mer begränsad än bankens makt över de rörliga räntorna. De bundna boräntorna bestäms istället i större utsträckning av marknadens förväntningar på framtida räntor.

Det har varit tydligt det här året. För trots att Riksbanken tills nyligen stod fast vid sin plan att hålla räntan kvar på noll procent tills en bra bit in i 2024 så har räntan som bankerna betalar för att låna pengar med hjälp av bostadsobligationer stigit kraftigt den senaste tiden. Det beror bland annat på att marknaden i dag tror på betydligt fler räntehöjningar än Riksbanken. Enligt kontrakt som handlas på marknaden förväntar sig marknaden att Riksbanken höjer räntan åtta gånger närmsta två åren – något som i sin tur har fått bankernas upplåningskostnader att stiga, och i förlängningen också hushållens bundna boräntor.

Inflationen

Riksbankens räntebeslut och hur mycket ränta marknaden tar betalt för att låna ut pengar till bankerna styrs till stor del av inflationen – det vill säga hur mycket konsumentpriserna stiger. Om inflationen blir för hög ökar sannolikheten för att Riksbanken höjer räntan. I februari landade inflationen på drygt 4 procent. Det är långt över Riksbankens mål på 2 procent och kan leda till att Riksbanken höjer räntan.

– Inflationen är högre än vi trott tidigare och det finns skäl att tro att i alla fall kommande månader blir inflationen kanske ännu högre. Då ter sig en räntehöjning 2024, så som vi resonerade i februari, lite för avlägset.

Så sa Stefan Ingves i förra veckan och det dröjde inte klänge förrän vice riksbankschef Anna Breman också hoppade på räntehöjningståget.

– Som det ser ut i dag är det rimligt att tidigarelägga en höjning av styrräntan, sa Anna Breman i ett tal i onsdags.

Löneförhandlingar och inflationsförväntningar

Den faktiska inflationen är per definition bakåtblickande. Kanske ännu viktigare för Riksbankens kommande drag är därför istället vad hushåll, företag och fack tror om vad som kommer att hända med inflationen i framtiden. Det här brukar kallas för inflationsförväntningarna och mäts regelbundet i olika enkäter.

I mars steg inflationsförväntningarna bland fack och företag kraftigt – till 3,4 procent från 2,4 procent på ett års sikt.

På fem års sikt – som är den tidshorisont som Riksbanken tittar mest på – steg dock förväntningarna bara marginellt och ligger fortfarande bara ett par tiondelar över Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Skälet till varför Riksbanken och marknaden tittar så mycket på inflationsförväntningarna är att förväntningarna kan få en självförverkligande effekt på inflationen. Om hushåll och fack tror på högre inflation kan de begära högre löner. Det här kan leda till en uppåtgående spiral där högre löner ökar efterfrågan i ekonomin och därmed leder till ännu större prisökningar – och så vidare.

Kronan, ECB och andra centralbanker

Hur den Europeiska centralbanken (ECB) agerar och vad som händer med kronan är två faktorer som också kan påverka Riksbankens räntepolitik och i förlängningen svenska boräntor.

– Vi är granne med en elefant och när elefanten rör på sig påverkar det oss, har Ingves sagt många gånger.

Elefanten som Ingves pratar om är ECB. Om ECB höjer räntan, samtidigt som vi sitter stilla i båten, riskerar investerare att sälja svenska tillgångar och svenska kronor eftersom de ofta föredrar länder som erbjuder bra avkastning i form av hög ränta.

Om investerare gör sig av med kronor försvagas vår valuta, vilket gör att importen blir dyrare och att inflationen stiger ännu mer. För att förhindra detta kan Riksbanken tvingas följa i ECB:s fotspår om elefanten som Ingves pratar om höjer räntan.

ECB-chefen Christine Lagarde verkar i dagsläget inte ha bråttom med att höja räntan. Det motsatta är dock sant för en annan viktig svensk handelspartner. Norge höjde på torsdagen räntan för tredje gången sedan i höstas och banken planerar ännu fler räntehöjningar. På bara ett och ett halvt år planerar Norges Bank att höja räntan från dagens 0,75 procent till 2,50 procent.

Världsekonomin

Hela poängen med att höja räntan är egentligen att bland annat göra hushållen fattigare för att på så sätt minska efterfrågan – och därmed inflationen. Normalt brukar räntehöjningarna dock komma när världsekonomin går starkt och framtidsutsikterna är goda. Då klarar ekonomin och hushållen av högre räntor, samtidigt som Sverige kan undvika hög inflation som historiskt har visat sig vara dåligt för både ekonomin och jobben.

Men den här gången är situationen annorlunda. Den höga inflationen sammanfaller med en oro för hur världsekonomin kommer att utvecklas. Samtidigt som prognosmakare skruvar upp sina prognoser för inflationen så skruvar de ned sina prognoser för ekonomin. Eftersom Sverige är så beroende av att kunna exportera våra varor till andra länder är vi särskilt beroende av vad som händer i världsekonomin.

Riksbanken riskerar därför att stå inför ett policydilemma. Den måste inte bara ta hänsyn till inflationen utan också till hur dess räntehöjningar påverkar ekonomin och jobben. Banken måste därför noga följa vad som händer i omvärlden innan den höjer räntan.

Bostadsmarknaden

Riksbanken måste också hålla ett öga på bostadspriserna när den höjer räntan, så att den undviker ett stort prisfall som får ekonomin att råka riktigt illa ut.

Efter den globala finanskrisen 2008 fick Riksbanken mycket kritik för att den beaktade hushållens skulder när den satte räntan, som då hölls högre än annars för att undvika att hushållen skuldsatte sig för mycket.

Riksbanken bytte till slut kurs och har sedan dess fokuserat enbart på inflationen och sitt inflationsmål.

Ingves efterträdare

Riksbanken, med Stefan Ingves i spetsen, har många gånger genom åren fått hård kritik för att ha varit sen på bollen med både räntehöjningar och räntesänkningar. Vilka sex personer som fattar beslut om räntan på Riksbanken spelar alltså roll. Om mindre än ett år slutar med stor sannolikhet Stefan Ingves som riksbankschef. Vem som efterträder honom kan påverka vad som händer med din boränta.

Efter reklamen visas:
Blir det finanskris nu också?