Recension

ÄnglakaramellenVäl tillkrånglat om sorg och skratt

Karin Helander
Publicerad
Annons

Cristina Gottfridssons Änglakaramellen är en knepig och ganska svårspelad pjäs. När den för tio år sedan gick på dockteatern Långa Näsan, var det en hårt skruvad gestaltning av ett kommersiellt, prylfixerat samhälle. Nu ges den som barn- och familjeföreställning (från nio år) på Turteatern.

Inga Onns Gillette (lika vass som ett rakblad) bär sammanbitet sin döda pappas aska i ett timglas. Granntanten Mildred är såld på tv-reklam, drömmer om att bli odödlig i rutan och evigt tevig. Hon förnekar döden och hoppas på en ny produkt, en Antidödorant. När fågeln i Mildreds trädgård faller stendöd till marken, tror hon att den bara är avstängd. Den taggiga Gillette är övergiven med sin sorg och Mildred smäcker ihop änglakarameller för att göra Gillette till en foglig liten kopia av sig själv.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons