Recension
Ting och tankar i alkemistiskt möte
Vissa konstnärer är sina symbolvärldar trogna i decennier. De bebor dem som en gammal lägenhet, de flyttar runt sina möbler och arrangerar dem i nya inbördes relationer. Varje förflyttning blir en hisnande liten uppenbarelse. Lägenheten lämnar de sällan och något större väsen om sina sysslor gör de heller inte för omvärlden. Fönstren finns ju där för den som vill titta in. Konstnären och skulptören Lars-Olof Loeld är just en sådan konstnär. Hans konstnärliga livsrum har länge befolkats av en snäv men färgstark symbolkrets: katter, solnedgångar, dagg, ljus, eld, hav och rosor. En och annan viol har också fått plats. I årtionden har Loeld anspråkslöst prövat deras kombinationsmöjligheter. I botten vilar en övertygelse som uttrycktes redan i titeln till en utställning 1979: ”Gör guld själv!” Loelds symbolkonst har en månghundraårig släkting i alkemins ockulta illustrerade skrifter.
Kanske är detta mest iögonfallande i de små häften med bilder och aforistiska textfragment som han började ge ut på 70-talet. På senare år har de börjat bli tillgängliga för en större publik, bland annat genom mindre utgåvor i samband med utställningar. ”Dagg och evighet” är ett bra tillfälle att stifta bekantskap med denna säregna verksamhet i ord och bild.