Stat och samhälle i ännu ett drama
ROM I Italien behöver man sällan förstoringsglas för att se vad som utspelas i politiken. Det mesta är teatraliskt övertydligt, ofta med karikatyrens överdrifter. Språket vittnar om stor retorisk uppfinningsrikedom. I utspelet blandar aktörerna friskt starka, motsägelsefulla känslor, högt och lågt, det sublima och det vulgära, vredesmod och vanmakt.
Den som är van vid den svenska inrikespolitikens sävliga lunk blir lätt bländad av denna sprudlande vitalitet. Tills man efter ett tag inser att det mesta är just bara skådespel utan större praktisk betydelse och att rollerna är givna som i commedia dell’arte.