Uppvuxen med ondskan
Hon skrev om sin onda, vansinniga adoptivmor redan i debutromanen för 27 år sedan. I nya ”Varför vara lycklig när du kan vara normal?” har Jeanette Winterson återvänt till samma ämne. Trots adoptivmoderns ondska är hon tacksam mot henne. Utan henne hade hon aldrig blivit författare.
Det sveper in en fläkt av schampo i hotellsviten på Kungsgatan i Stockholm när Jeanette Winterson stiger in med sitt lockiga hår ostyrigt bakåtkammat.
Doften är inte från morgonduschen hemma i London. Det är efter lunch och hon anlände Arlanda för bara några timmar sedan och har redan hunnit med ett besök på hotellets gym. Hon mixtrar lite med en omöjlig termos, vill sedan spotta ut det äckliga kaffet, men dricker ändå när hon har slagit sig ned i en röd fåtölj. Hon lär behöva en koffeinkick.