Annons
X
Annons
X

A-kassan fungerar som en orättvis särskatt

Dagens finansiering av a-kassan gör att statens inkomster är mycket högre än kostnaderna. I praktiken innebär det att a-kassornas medlemmar betalar en särskatt till staten. Akademiker och tjänstemän betalar minst. Medlemmarna i LO-förbunden betalar i allmänhet de högsta avgifterna. Regeringen bör snarast åtgärda problemen, skriver sex fackförbund gemensamt.

Sedan regeringsskiftet 2006 har alla väsentliga ersättningsvillkor i arbetslöshetsförsäkringen försämrats. Allt färre får ersättning från försäkringen oavsett om de är medlemmar i en a-kassa eller inte. Nu är det endast cirka var tredje arbetslös som får någon ersättning från a-kassan.

2007 höjdes avgifterna till staten kraftigt och följden blev att en halv miljon personer står utan inkomstförsäkring. Dessutom sänktes ersättningen så att nio av tio arbetslösa, av de som får ersättning från a-kassan, numera får en dagpenning som är lägre än de 80 procent av inkomsten som arbetslöshetsförsäkringen var tänkt att täcka. Den högsta dagpenningen och grundbeloppet har inte höjts sedan 2002.

Nästan 40 000 ungdomar förlorade sin ersättningsrätt när studerandevillkoret togs bort 2007. Med dagens mycket höga ungdomsarbetslöshet är det antalet nu avsevärt större. Arbetslöshetsförsäkringen har reducerats till en grundförsäkring på låg nivå för allt färre försäkrade. De försämrade villkoren i a-kassan är väl kända. Mindre känt är att de försämrade ersättningsvillkoren och de höjda avgifterna inte alls berodde på för höga kostnader i arbetslöshetsförsäkringen. Istället innebär dagens finansiering att statens kostnader för arbetslöshetsförsäkringen är kraftigt överfinansierade: Inkomsterna är mycket högre än kostnaderna.

Annons
X

Finansieringen sker på fyra sätt; avgifter för att bekosta försäkringsadministrationen, arbetsmarknadsavgifter som är en del av socialavgifterna som arbetsgivare betalar till staten, finansieringsavgifter till staten med cirka 70 kr per medlem och månad samt den så kallade ”arbetslöshetsavgiften” med upp till 300 kronor netto per medlem och månad, som regeringen införde 2007. Finansieringsmodellen gav 2007 ett överskott i arbetslöshetsförsäkringen på mer än 20 miljarder kronor.

A-kassornas medlemmar har genom de höjda avgifterna i praktiken fått betala en särskatt till staten. Allra högst är denna särskatt i branscher med hög arbetslöshet eftersom a-kasseavgiften är kopplad till arbetslösheten i varje enskild a-kassa. Akademiker och tjänstemän betalar minst. Medlemmarna i LO-förbunden betalar i allmänhet de högsta avgifterna.

Med tiden har arbetsmarknadsavgifterna kommit att användas till annat än vad de var avsedda för enligt den lag som fördelar socialavgifterna. De har blivit en ny beskattningsform av vissa medborgare. Oavsett om de är deltids- eller heltidsarbetande eller oberoende av inkomster tvingas a-kassans medlemmar betala lika stora avgifter till staten.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Efter snart fem år vid makten har inte regeringen i något avseende kunnat verifiera de officiella påståenden som ligger till grund för konstruktionen av arbetslöshetsavgiften, nämligen att en avgift som varierar med arbetslösheten minskar löneanspråken och därmed ökar sysselsättningen.

    Vi konstaterar att arbetslöshetsförsäkringen är avsevärt överfinansierad och att ”arbetslöshetsavgiften” inte ens när den infördes var avsedd att finansiera försäkringens kostnader. Utan några diskussioner med de parter som förhandlar om löner på den svenska arbetsmarknaden har i stället regeringen lagt beslag på delar av det löneutrymme, som var avsett att finansiera en anständig arbetslöshetsförsäkring.

    I ett första steg måste villkoren för försäkringen förbättras och den konfiskatoriska ”arbetslöshetsavgiften” avskaffas så att alla löntagare får råd att vara försäkrade mot inkomstbortfall vid arbetslöshet. Vi menar att arbetslöshetsförsäkringen i allt väsentligt ska finansieras med arbetsmarknadsavgifterna på det sätt som tidigare varit avsikten med dessa avgifter och att dubbelfinansieringen genom a-kassornas avgifter till staten bör upphöra.

    Medlemmarna i fackförbunden måste få tillbaka ansvaret för sina egna arbetslöshetskassor. För det krävs en rad förändringar av regelverken. Det kan befria såväl nuvarande som framtida regeringar från ett ständigt vacklande mellan oförenliga ståndpunkter.

    Fungerande a-kassor som inte används för att särbeskatta de som vill ha en fungerande a-kassa som ger skydd vid inkomstbortfall är en framgångsformel för ett land som Sverige. Då läggs grunden för tillväxt och välfärd. Det är väl prövat och fungerande. En regering som leds av några som kallar sig för ”arbetarparti” har väl inte råd att särbeskatta arbetare som vill ha en bra a-kassa?

    6F – fackförbund i samverkan:

    JANNE RUDÉN

    förbundsordförande, SEKO

    HANS TILLY

    förbundsordförande, Byggnads

    LARS LINDGREN

    förbundsordförande, Transport

    HANS ÖHLUND

    förbundsordförande, Fastighets

    JONAS WALLIN

    förbundsordförande, Elektrikerna

    LARS-ÅKE LUNDIN

    förbundsordförande, Målarna

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X