Annons
Recension

A History of ViolenceA History of Violence

Under strecket
Publicerad

I inledningsscenen begår två råskinn en serie bestialiska mord helt enkelt därför att de föredrar att skjuta ihjäl alla inom synhåll framför att betala för en natt på motell. En av dem som mördas är en liten flicka med docka i famnen.
I nästa scen blir en annan liten flicka tröstad av sin pappa efter att ha vaknat upp med mardrömmar. ”Det finns inga monster”, säger han och omfamnar henne mjukt.
Men det gör det ju. Vi har just sett dem. Och den fråga som snart uppstår är om inte den tröstande pappan själv är ett monster och en mördare.
Det verkar till en början otänkbart. Ingen i den lilla byhålan är vänligare och mer omtyckt än charmige Tom (Viggo Mortensen), innehavare av huvudgatans lunchservering. Tom lever i ett tillits- och kärleksfullt äktenskap och har två underbara barn med den varma och attraktiva Edie (Maria Bello). Som make, far och stöttepelare i samhället är han i varje avseende exemplarisk.

Inte blir han mindre omtyckt när han under ett rånförsök skjuter ihjäl inledningsscenens båda råskinn och på så sätt räddar livet på personal och gäster. Faktum är att han blir stor hjälte i de lokala medierna. Men uppmärksamheten drar till sig nya råskinn som är övertygade om att Tom i själva verket är någon helt annan, och som börjar utsätta honom och familjen för hård press.
Antingen är det hela ett misstag och Tom är oskyldigt utpekad, eller också är han en dubbelnatur, monster och dygdemönster i en och samma person. Hur som helst så verkar han märkligt hemtam med våldsutövning. Gradvis börjar även familjen att se på honom med andra ögon.
Två sexscener är centrala. I den första älskar Tom och Edie ömsint och gulligt; i den andra är det närmast fråga om en våldtäkt i en trappa, och här uppdagas att åtminstone Edie är något av en dubbelnatur och att våldet till hennes egen förfäran inte är heltigenom avtändande.

Annons
Annons
Annons