X
Annons
X

6 bra Stockholmskrogar just nu

Varje vecka recenserar SvD:s Krogguiden krogar i stan. Här är ett urval av de bästa krogarna just nu.

Foto: SVD Bild 1 av 1

Del 1 av 6

Bortglömd pärla

undefined
Foto: SVD

Villa Söderås serverar eleganta och mycket goda rätter i stilsäkert renoverad miljö.

Använt som Kreditbankens högkvarter under Norrmalmstorgsdramat – i dag är Villa Söderås ett idylliskt pensionat och en krog med imponerande ambitioner.

Här är något stort på gång. De nya ägarna till Villa Söderås är snart klara med en pietetsfull renovering av den anrika villan med sin brokiga historia. Tanken är att backa bandet och göra detta till en plats för det goda livet – precis som dess förste ägare Carl Laurin ville när han 1912 lät bygga villan på den mark han köpt av Elfviks gård.

Villa Söderås på östra Lidingö i klassisk jugendstil är en rätt bortglömd pärla, bara 20 minuter från Stureplan. Med ett underbart läge invid inloppet till Stockholm. Havsutsikten är hänförande – även om den är föremål för utredning sedan de nya ägarna i vintras gått lite väl vårdslöst fram med motorsågarna. En dyr nota lär komma.

Nåväl, ägarna har skamset erkänt och beklagat. Nu fortsätter anläggningsarbetena och snart kommer den parkliknande trädgården att se ut som för 100 år sedan, terrasserad enligt engelsk förlaga. Och med pool och badtunnor för de gäster som vill stretcha sin upplevelse. Annars räcker det mer än väl med den kulinariska.

Man har börjat i rätt ände – med köket. En visserligen begränsad och traditionell meny med två förrätter och sex varmrätter, men med en nivå som utklassar många citykrogar.

Silltallriken är smakfull och snyggt presenterad. Villans Toast Skagen är en riktig hit. Det brynta smöret på brödet, denna underskattade smakhöjare, visar en känsla för de små detaljerna i matlagningen. De där som skiljer agnarna från det berömda vetet.

Att i denna skärgårdsmiljö välja fisk från menyn känns lika frestande som naturligt. Och den helgrillade abborren med fänkål och en sanslös ramslökshollandaise är tillagad med kärlek och omsorg. Inte ett enda ben, det är imponerande. Lika perfekt är rödingen med en champagnesmörsås som lyfter anrättningen till de högre sfärerna.

För den som ändå vill ha en kötträtt finns en hällstekt biff med selleripuré, ostronskivling och rostade hasselnötter som också den är värd en omväg.

Den kritiske väntar nu på plumpen i protokollet, men den kommer inte. Efterrätterna är eleganta och mycket goda. Favoriten är mangoterrinen, men havtornsbruléen är ett spännande alternativ för den som gillar detta bärs lite kärva smak.

Efter middagen, som med fördel intas på glasverandan eller terrassen, bjuder huset på kaffe i det stilsäkert renoverade vardagsrummet med sin vackra eldstad.

Efter ett sommarbesök på Villa Söderås skärgårdskrog vill man gärna återkomma som konferensgäst i höst. Känns som ett bra sätt att förlänga den kortaste av årstider.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: SVD Bild 1 av 1

Del 2 av 6

Oemotståndligt

undefined
Foto: SVD

Bockholmen.

Bockholmen är skärgården med bara en tunnelbaneresa bort. Öns restaurang bjuder en liten men ambitiös meny som ger mersmak. Maten tillsammans med det lummiga läget och det trevliga omhändertagandet gör Restaurang Bockholmen till en plats att återvända till.

Restaurang Bockholmen tronar på en egen liten ö, mitt i Stocksundet som skiljer Solna från Danderyd på lummigt gångavstånd från tunnelbanan. Att promenera hit är som att hälsa på hos någon bekant som har ett riktigt fint skärgårdsställe med strandtomt, snickarglädjefylld träkåk i ett trädgårdsliknande skogsbryn.

Det skulle vara ett trevligt utflyktsmål även om maten hade varit halvtrist, men kökets insatser gör det oemotståndligt. Gästerna är ett blandat klientel av det eleganta slaget, möjligtvis från de närliggande kommunerna, och stämningen är lugn och avslappnad. Det är lätt att känna sig välkommen bland de prunkande blomkrukorna, särskilt som betjäningen är vänlig och cool, samtidigt som den är kunnig och hjälpsam.

Hjälpsamheten behövs, för trots att menyn är rätt begränsad är det svårt att välja. Vi gillar särskilt förrätterna, allra mest den subtilt välbalanserade tallriken carpaccio på sotad oxrygg, med anklever, syrliga lökklyftor och fina skivor mustig tryffelpecorino. Även jordärtskockssoppan med grillad pilgrimsmussla och forellrom vinner vårt gillande.

Portionerna är rejäla för prisklassen. Menyn pryds av en bild på hela, skivade grisar, som vi möjligen tycker är i brutalaste laget. Den grisrätt som serveras, består av tre olika variationer på det goda djuret, där fläsksidan är den saftigaste.

Dagens fångst kallas en fiskrätt som varierar efter tillgång. Vi blir serverade kokt kummel, perfekt tillagad och serverad med pepparrot och räkor.

Även efterrätterna har substans. Vi gillar både den välkryddade lilla crème brûléen och den ganska stadiga portionen sockerkaka med ljus chokladkräm och färska hallon.

För varje rätt ger menyn en eller flera rekommendationer på viner, som nästan alltid finns på glas, och dessutom bistår personalen med ytterligare goda råd samt delar ut filtar när det blir lite kyligt.

När vi mätta och belåtna lämnar den luftiga altanen tänker vi bara att vi vill köpa hela stället och bo där, helst med tillhörande kökspersonal.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 1

Del 3 av 6

Utsökt vid vattnet

undefined
Foto: LARS PEHRSON

På Restaurant J serverar proffsig personal utmärkt mat gjord på fina råvaror, ofta från Nobis gårdar på Gotland.

Det här är en sommarpärla som inte enbart lever på sitt läge utan även serverar utmärkt mat. Proffsig personal serverar vällagad mat av fina råvaror från gotländska gårdar.

Restaurant J vid Nacka strand har ett toppenläge oavsett väderlek. Om det är soligt och varmt sitter man på den rymliga uteserveringen – på första parkett för att studera de förbipasserande båtarna. Och skulle vädret vara sämre, så att man föredrar att sitta inomhus, så ger ändå den fria sikten genom stora glasfönster en känsla av närhet till vattnet.

Så det är inte så konstigt att restaurangen snart blir fullsatt även om sommarkvällen är sval. Här avslutar arbetskamrater en sista konferensdag före semestern, kanske efter en gemensam båttur från Slussen. Vid andra bord möts flera generationer för en familjemiddag, kompisgäng av varierande storlek träffas för att äta något gott och hit tar man också gärna utländska besökare för att visa upp en vacker Stockholmsvy med Carl Milles skulptur av Gud Fader som blickfång.

Restaurant J är en del av Nobiskoncernen, där bland annat även Operakällaren, Café Opera och Stallmästaregården ingår. Numera har koncernen också sina egna leverantörer av bland annat kött, grönsaker och ägg från Gotland, som ingår i samlingsnamnet Nobis gårdar och ska vara en garanti för kvalitet och spårbarhet. I det här köket sneglar man inte åt några tillfälliga trender utan serverar klassiskt goda smaker av utmärkta råvaror.

Den gröna sparrisen från de egna gårdarna ackompanjeras av brynt vispat smör och ges en intressant lätt smakbrytning av en gnutta honung. Även råbiffen är av egen produktion och har tack och lov aldrig varit i närheten av en köttkvarn utan är exemplariskt finhackad. Den som har svårt att bestämma sig för förrätt kan låta köket välja ut fyra miniportioner, som vid vårt besök bestod av en bit jungfrulax, strömmingsfilé med kapris, Skagen samt råbiff med pepparrotskräm.

Lammkorven och lammfärsbiffarna från Nobis gårdar har spännande kryddning och serveras med ljummen potatissallad och bbq-sås. Fisk- och skaldjursgrytan innehåller flera sorters sjömat men skulle må bra av något mindre av de söta rotfrukterna.

De färska jordgubbarna med ljuvlig ekologisk vaniljglass från Lejonet & Björnen är ett säkert kort på efterrättssidan. Men den som vill pröva något lite mer spännande väljer kanske hellre cheesecaken med en smakmättad sås på rabarber och hallon.

Personalen är proffsig och påläst och ger gärna överraskande, men utmärkta, dryckestips. Men som på så många andra populära sommarrestauranger gäller att när trycket på uteserveringen är riktigt högt har bemanningen svårt att räcka till.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 1

Del 4 av 6

Fyller ett tomrum

undefined
Foto: TOMAS ONEBORG

Servicen, kvaliteten och prisnivån innebär succé för lilla Pocket på Norrlandsgatan.

Pocket är något så ovanligt som en prisvärd kvarterskrog vid Stureplan. Krogguiden välkomnar denna centrala mötesplats med vällagad mat – men utan kulinariska överraskningar.

När Pontus Frithiof utvidgade sitt imperium 2011 kommenterade Krogguiden priserna på menyn.

"Det är något med Pontus! och priserna. Som SvD skrev häromveckan tar krogen redan höga citypriser till en ny rekordnivå. Kanske detta också är ställets akilleshäl."

Året därpå fick han motta Gulddraken för sina early bird-rabatter på maten för tidiga och sena gäster. Fortfarande finns Pontus! – matsalen med samma höga prisbild som förut, men glädjande nog har Frithiof nu skapat Pocket, en mötespunkt med bra mat till schysta priser i den lokal som tidigare rymde en fisk- och skaldjursrestaurang som aldrig riktigt tog fart. Pocket är en typ av ställe vi sett i Köpenhamn – läs Madklubben och Radio – men saknat i Stockholm. Pocket fyller ett tomrum, med formidabel service, raka rätter av god kvalité till bra priser och drop-in-princip. Voilà: succé.

Vi börjar med att dela på en kronärtskocka som är en ovanlig men trevligt plockig förrätt. Kokt i grönsaker och vin och serverad med örtsmör är det en bra start. Vid ett andra besök beställer vi den vackra friterade gula löken med caesardipp. En mjukt söt och frasig lök som blir som ett kul snacks.

Sparris bearnaise är precis vad som utlovas: Krispig grön sparris och krämig bearnaise. Gott.

Vitello tonnato syns alltför sällan på menyer i Stockholm. De tunna kalvskivorna och tonfisksåsen med fint balanserad sälta är en fräsch sommarrätt. Dock undrar vi över garnityren i form av ett täcke av rucola och rödlök. En sallad vid sidan av hade fungerat bättre. Majskyckling blanquette bouquet garni är rena hälsomaten. Här hade man kunnat jobba lite med kryddningen. Men det är fin kvalitet på råvarorna. Tonfisk Niçoise är en klassikernas klassiker och vi blir inte besvikna.

Vi väljer att avsluta med rabarber- och jordgubbskompott med Hansens vaniljmjukglass – en söt njutning för den som gillar det.

Att trivas på Pocket är lätt men vi önskar att de förser stället med lite ljuddämpning. Ljudnivån – av prat och musik – kring de många tätt stående borden är väl hög.

Vi noterar att vinpriserna inte följer de humana matnivåerna. Bara ett par viner går att få på glas för under hundralappen – det stora flertalet skuttar upp till 120–140 kronor.

Till Pocket går man inte för att få kulinariska höjdarupplevelser. Detta är framförallt en avspänd mötesplats där man får god mat och trevligt bemötande. Ett ställe som man ofta letar efter när man bara vill gå ut med vänner och umgås lite – utan att det kostar skjortan.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 1

Del 5 av 6

Finsk sydostasiat

undefined
Foto: TOMAS ONEBORG

Akustiken på Farang är imponerande – här borde Stockholms krögare gå på kurs. På restaurangens tallrikar serveras det modern asiatisk fusionmat men konceptet är finländskt.

Farang betyder utlänning på thailändska. Ordet passar dubbelt bra som namn på den asiatiska restaurang som öppnat i en före detta industrilokal på Tulegatan – den är nämligen ett finsk restaurangkoncept som kommit till Stockholm.

I lokalen är det mörkt men inte besvärande. Och trots att det är relativt trångt mellan borden lyckas vi inte snappa upp vad våra bordsgrannar pratar om, samtidigt som vi i sällskapet hör varandra alldeles utmärkt. Det är många Stockholmskrögare som borde gå en akustikkurs hos Farang.

På tallrikarna då? Det som serveras är modern asiatisk fusionmat som står stadigt på oftast thailändska fötter. Ingen yster imitation av någon billig strandkrog utan kokkonst där kockarna vågar ta ut svängarna och presentera mer exklusiva råvaror. Stockholm har saknat en Farang.

Menyn består av kalla och varma rätter som hela tiden låter det traditionellt asiatiska kontrastera mot såväl andra asiatiska kök som modernt nordiskt.

Den som vill göra det lätt för sig tar en avsmakningsmeny. En av dem innehåller sju rätter plus efterrätt. Vill man välja själv beställer man två till tre huvudrätter till två personer och delar på allt.

Vi börjar med snacks i form av Cha plu blad med olika "pålägg" som man själv rullar ihop och äter med händerna. Gott, ovanligt och trevligt. Bladet smaksatt med kokos och tamarind sticker särskilt ut.

Inte heller Soft shell crab är en vanlig rätt i Sverige. Här är den friterad och serveras med en frisk sötsyrlig sallad med mango och mynta. Kalvkind i chilibuljong är fin och mör och har en fyllig hetta. Den rekommenderade röda bourgognen passar utmärkt till.

Avsmakningsmenyn går från milt till nästan-starkt och avslutas med en enkel typisk thailändsk efterrätt; fruktsallad med sockerärtor som med sin krispighet ger en intressant textur. Rätten serveras med guavasorbet.

Vinlistan är hyggligt omfångsrik men även här har man – om det nu är finnarna eller thailändarna – fått för sig att vi mest gillar halvsöta rieslingviner till asiatisk mat. Så är det ju inte. Vi vill helst ha en frisk sauvignon blanc, gärna från nya världen, till thaimat. Det har man missat.

En annan liten miss är att vi får in den kalla och varma rätten nästan samtidigt och eftersom vi hunnit börja med den kalla så hinner vår varma kalvkind med ris bli ljummen. Det känns tråkigt.

På det stora hela lämnar vi dock Farang både mätta och nöjda och tänker att detta är ett ställe att återvända till. Kanske till och med i ett större sällskap eftersom både upplägget och lokalen inbjuder till det.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 1

Del 6 av 6

Ytterst civiliserat

undefined
Foto: TOMAS ONEBORG

"Hit skulle vi kunna gå enbart för hummersoppans skull", skriver krogguiden om Grossmanns.

GQ på Kommendörsgatan har bytt namn till Grossmanns men bjuder på samma ambitiösa matlaganing, välvalda vinsortiment och uppmärksamma service. Här känner man sig verkligen välkommen.

Ett egendomligt sagodjur med lammnos, vingar, fiskstjärt, knorr och juver pryder restaurangfönstret i hjärtat av Östermalm, där GQ som nu har bytt namn till Grossmanns ligger. Krogen har blivit mer avslappnad, dock utan att lägga ambitionerna på hyllan. Jürgen Grossmann har ställt sig där en skicklig och smaksäker matlagare hör hemma: vid grytorna, vilket inte hindrar att han då och då gör ett besök i matsalen och hjälper till med serveringen.

Här är det ganska dyrt men ändå prisvärt med första klassens råvaror som behandlas på bästa sätt och serveras i smakfulla kombinationer. Servicen är lyhörd för gästernas behov, antingen det gäller frågor om menyn eller påfyllning av glasen. Inredningen har blivit mörkare, ganska strikt med vita dukar och fotokonst på väggarna.

Vi blir glada direkt när brödkorgen sätts på bordet, med surdegsbröd, kavring och ett tunt sprött knäckebröd, kolsvart av bläckfiskbläck. Till det får vi en härligt gräsig toskansk olivolja och vispat smör från Normandie. Ammisen är helt i Jürgen Grossmanns anda: en liten kalvkorv med örter serverad i ett välsmakande korvbröd med tryffelkräm.

Hit skulle vi kunna gå enbart för hummersoppans skull, gjord på fyllig smakrik buljong som hälls över spänstigt kokta hummerbitar. Pilgrimsmusslor med saffransdoftande fänkålssallad är en annan perfekt munsbit. Bouillabaissen fortsätter med lika intensiva smaker. Aioli och riven ost serveras vid sidan om liksom rostade brödkrutonger. De kan vara väl svartbrända, och en inte helt fräsch frityrolja skämmer en annan rätt. Men annars håller allt som serveras högsta klass, som den fantastiskt möra tournedosen med oxmärg och rödvinsinkokt rödlök, eller den vackert isärtagna kaninen med en lång fin filé, smakrik krokett och ett par precist stekta små inälvor vid sidan om. Oxsvansfyllda ravioli med ankleversås, synnerligen al dente, finns kvar sen GQ-tiden.

Husets tarte tatin med karamelliserade äpplen ackompanjeras av en fantastisk glass smaksatt med gröna kardemummakapslar, allt flamberat vid bordet med calvados. En fräsch och lätt dessert som går under namnet Kir Royal består av blåbärskompott och dito glass serverade i glas med champagne. Bättre kan man inte avsluta en behaglig kväll på denna ytterst civiliserade Östermalmskrog.

Läs även

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X