Annons
X
Annons
X

**5 FRÅGOR** Är svenskar ensammast?

Svenskar är kanske världens ensammaste folk, och ju äldre man blir, desto mer ökar ensamheten. Genom att förnya sitt sociala kapital när gamla nätverk försvinner kan man förhindra ensamhetens psykiska och fysiska konsekvenser.

55 procent av svenskarna över 85 år bor ensamma och har ett litet socialt umgänge. 
Källa: SCB.
55 procent av svenskarna över 85 år bor ensamma och har ett litet socialt umgänge. Källa: SCB. Foto: COLOURBOX

1. Är Sverige världens ensammaste folk?

Det finns statistik som tyder på det. Ensamhushållen blir allt fler och deras andel av alla hushåll är nu uppe i 46 procent. I Stockholm är andelen 58 procent. I och med detta toppar vi ”ensamhetsstatistiken” i Europa och världen. Bland kvinnorna i Sverige finns den största andelen ensamhushåll i åldern 75 år och uppåt, medan ensamhushåll bland män faktiskt är vanligast i åldern 35-49 år.

Forskning visar att ensam­levande män i den åldern riskerar att dö tidigare medan de som bor med någon lever längre.

Annons
X

2. Är man ensam för att man bor ensam?

Självklart inte. Flertalet yngre ensamboende, i åldern 16-29 år, har ett stort umgänge. Men umgänget tenderar att minska med åren. Det gäller inte minst med (fd) arbetskramrater, syskon och vänner.

Drygt hälften av de äldsta i Sverige (85+) har ett mycket begränsat umgänge. Nästan var femte svensk saknar en nära vän som man kan anförtro sig åt, och den andelen ökar med åren. Bland de äldsta saknar nästan hälften en sådan vän.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    3. Är man ensam för att man inte umgås?

    Nej, det behöver inte vara så, det är nämligen inte säkert att man känner sig ensam. När man har frågat folk hävdar ungefär varannan svensk att han eller hon aldrig känner sig ensam, och fyra av tio uppger att de kan känna sig ensamma ibland, men att det inte är något problem.

    Det är osäkert om dessa svar beror på att svenskar vill vara oberoende, inte störa andra och gärna söker ensamheten, eller om det beror på att vi inte vill erkänna att vi känner oss ensamma. Ju äldre man blir, desto större är sannolikheten för att man ska känna sig ensam. I en undersökning av människor som var 75 år och äldre uppgav var femte att de kände sig ganska eller mycket ensamma.

    4. Vad har ensamhet för konsekvenser?

    Ensamma människor mår sämre både fysiskt och psykiskt, de är mindre aktiva och har sämre vanor. Kvinnor verkar lida mer av ensamhet än män. När kroppen blir skröpligare ökar också känslan av ensamhet. Det blir svårare att hålla sig aktiv och orka med mänsklig samvaro.

    Samtidigt kan ett ökat vårdbehov minska ensamheten, eftersom man då åtminstone har kontakt med vårdpersonal. Men när gamla mamma blir så pass dålig att hon måste flytta till ett särskilt boende ökar risken för att hon kommer att känna sig ensam. Som barn till henne ska man alltså inte dra en lättnandes suck och tänka att ”nu har mamma fått det bra”. Hennes ­behov av att få ­besök kan tvärtom öka.

    5. Vad kan man göra för att lindra ensamheten?

    Ett enkelt svar är att försöka bygga upp ett nytt socialt nätverk när det gamla försvinner – när man pensioneras och arbetskamrater försvinner, när barnen är upptagna och när en del av ens anhöriga kanske går bort. En del studier visar på att grannar och andra personer utanför familjen ofta får en ökad betydelse efter 65. Att bo i den typ av gemenskapsboende som vi skrev om på förra sidan kan alltså vara en utmärk lösning.

    Källor: SCB, Per Carlsson och Mikael Nordenmark, forskare vid Mittuniversitetet, Ulf Jakobsson, vårdforskare vid Lunds universitet.

    Annons
    Annons
    X

    55 procent av svenskarna över 85 år bor ensamma och har ett litet socialt umgänge. Källa: SCB.

    Foto: COLOURBOX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X