Annons
X
Annons
X

40-timmarsveckan döms ut: ”Ersätt heltid med lagomtid”

Det är dags att förändra synen på arbete och tid, anser forskare. Vi är mer arbetsfixerade än någonsin och har samtidigt mer fri tid än tidigare – men tycker oss ändå vara mer stressade.

– 40-timmars arbetsvecka är omodernt 2016, anser Bodil Jönsson, professor emerita vid Lunds universitet.

Kampen om tiden
Forskaren och författaren Bodil Jönsson anser att vi gör fel som räknar allt i tid. ”Det är sjukt att tro att resultatet är direkt relaterat till hur många timmar vi lägger ner. Som individer är vi ju olika.”

Forskaren och författaren Bodil Jönsson anser att vi gör fel som räknar allt i tid. ”Det är sjukt att tro att resultatet är direkt relaterat till hur många timmar vi lägger ner. Som individer är vi ju olika.” Foto: TT

Arbetet är inte bara ett sätt att få mat på bordet utan ger oss också en möjlighet att utveckla oss själva. Det mesta i livet handlar om vårt arbete och hur vi ska få ihop det med övriga livet.

– Vi har aldrig varit så arbetsfixerade som nu. Jobbet har blivit helt dominant i våra liv och ändå lönearbetar vi bara 15 procent av livets alla vakna timmar, säger Bodil Jönsson, professor emerita vid Lunds universitet och författare till ”Tio tankar om arbete”, en fristående uppföljare till storsäljaren ”Tio tankar om tid” som kom för 17 år sedan.

Bodil Jönssons beräkning utgår från att vi arbetar ungefär hälften av ett 80-årigt liv. Baserat på en åttatimmars arbetsdag så jobbar vi 24 procent av dygnets alla timmar, om man slår ut det på en vecka med två lediga dagar. Addera semester, helgdagar och att vår arbetsföra del av livet är ungefär 40 år. Lägg till att vi också måste sova så kommer Bodil Jönsson fram till att vi lönearbetar 15 procent av livets vakna timmar, men 30 procent under de år som vi är i arbetsför ålder.

Annons
X

Vi har också mer så kallad ”fri tid”, det vill säga tiden då vi inte lönearbetar, nu än på 1990-talet.

Arbetet borde inte få lov att vara så dominant i våra liv.

SCB mäter regelbundet hur vi använder vår tid och den senaste tidsanvändarundersökningen från 2011 visar att kvinnors fria tid hade ökat med i genomsnitt 13 minuter medan män hade runt 21 minuter mer fri tid än 1990. Dammsugare, tvätt– och diskmaskiner, men också rot– och rutavdrag, restauranger och färdigmat har gjort att de flesta behöver ägna mindre tid åt det obetalda arbete som görs i hemmet.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Varför är vi då så stressade? Efter en nedgång av sjuktalen under 00-talen har ohälsan sedan 2012 gått upp igen. Och det som ökar mest är sjukskrivningar relaterade till stress.

    Mejl och sms dygnet runt bidrar till upplevelsen av stress, menar Bodil Jönsson: ”I dag är arbetstiden ständigt pågående”. Foto: Fredrik Sandberg/TT

    Bodil Jönsson tror att en del handlar om att vi tillåter jobbet att uppta så mycket av vår tanketid. Vilket gör att vi aldrig känner oss riktigt lediga. Den fria tiden blir inte fri.

    – Med tanke på hur lite vi egentligen jobbar så borde arbetet inte få lov att vara så dominant i våra liv.

    Hon påpekar också att vi är i en tid då vi trissar och stressar varandra genom att skicka mejl och sms, under dygnets alla timmar.

    – Tidigare började arbetsdagen när fabriksdörren öppnades och slutade när den stängdes. I dag är arbetstiden ständigt pågående. Å andra sidan sköter vi en del privata ärenden på jobbet, vilket var otänkbart förr. Gränserna har suddats ut.

    De som har möjlighet att styra över sin egen tid mår ofta bättre.

    Ett jobbigt arbetsrelaterat mejl som vi läser precis innan vi ska sova kan påverka vår nattsömn, enligt Christin Mellner som är forskare i arbetstid på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

    – Labbstudier har visat att det kan ta flera timmar innan stressen är ute ur kroppen, säger hon.

    I Sverige sjönk arbetstiden när 40-timmars arbetsvecka blev lag 1971 och vi jobbar i genomsnitt färre timmar än i många andra europeiska länder. Men enligt Christin Mellner döljer statistiken stora skillnader på arbetsmarknaden:

    • Ena ytterligheten är jobb med stor flexibilitet där arbetstagarna är högutbildade och ofta får goda villkor – de har kvalificerade arbeten som innebär många jobbtimmar, ofta fler än åtta timmar per dag.

    – De får förtroende att utföra sitt arbete var och när de vill, vilket kan innebära att de svarar på mejl mitt i natten. Allt handlar om vad de levererar, inte hur. Konkurrensen är mördande. Går det bra är det härligt, går det dåligt är det individens ansvar.

    • Den andra ytterligheten är yrken som är mindre kvalificerade och som också kan beskrivas som flexibla men på ett annat sätt. Enligt Christin Mellner krävs inte sällan att arbetstagarna är flexibla, men på arbetsgivarens premisser.

    De som jobbar inom dessa branscher – som exempelvis kan vara hemtjänst eller så kallade call center – har ofta tiden, men den är inte fri. Arbetstagarna måste alltid vara redo att säga ja till jobb för att få ihop tillräckligt mycket pengar i lönekuvertet.

    – Jag såg ett nyhetsinslag om personal inom hemtjänsten. De kan få ett sms där deras arbetsgivare frågar: ”kan du jobba idag?” Samma sms går ut till tio medarbetare och den som svarar först får uppdraget. De kan inte säga nej och de kan inte planera sin tid.

    Christin Mellner. Foto: Ben Nilsson/Stockholms universitet

    Båda ytterligheterna kan orsaka stress. De som jobbar mycket och flexibelt – utan några direkta gränser mellan lönearbete och fri tid – önskar inte sällan mer tid att använda till att tänka, umgås med familj, vänner eller för fritidsaktiviteter. De som jobbar för lite och har tid kan inte använda all den tid de har eftersom de måste vara flexibla och alltid redo, vilket i sin tur skapar stress. En tydlig skillnad är att de som har möjlighet att styra över sin egen tid ofta mår bättre än de som inte har det.

    För att hantera ett arbetsliv utan gränser är det, enligt Christin Mellner, nödvändigt att ha möjligheten att kunna stänga av – eller ”switching off”, det begrepp som ofta används inom psykologin. Det handlar om att mentalt ta paus från arbetet och bestämma att det finns tid som inte ska ägnas åt arbete. En annan nödvändig förmåga är så kallad gränskompetens. Det vill säga att kunna strukturera och prioritera och kunna avgöra vad som måste göras när.

    – De som har den förmågan har ofta inga problem med sin livsbalans. De styr över sin tid och mår bra.

    Samtidigt är Christin Mellner noga med att påpeka att det inte ska bero på individens förmåga, eller brist på den, om någon blir utbränd eller inte. Här ställs stora krav på ledarskap – att chefer går in och stöttar, peppar, sätter tydliga mål och ger feedback.

    Vår gemensamma syn på arbete och tid håller oss i ett strupgrepp.

    Bodil Jönsson tycker att en lagstiftad 40-timmars arbetsvecka för alla är omodernt 2016. Hon anser att vi gör fel som räknar allt i tid.

    – Det är sjukt att tro att resultatet är direkt relaterat till hur många timmar vi lägger ner. Som individer är vi ju olika.

    Lösningen, enligt Bodil Jönsson, behöver inte vara att alla alltid ska jobba mindre. Hon menar att vi behöver vårt arbete, och att det i den bästa av världar får oss att må.

    Däremot tycker Bodil Jönsson att vi, i större utsträckning, skulle kunna ha möjlighet att bestämma över vår arbetstider.

    – Det är ju livet som ska gå ihop, inte arbetet som det är idag. I vissa perioder i livet har man möjlighet och vill jobba mer, i andra tider, kanske när man har små barn, vill man jobba mindre. Jag kallar det lagomtid och det ska vara något som man förhandlar med sin arbetsgivare om en gång om året.

    Egentligen vill hon med begreppet ifrågasätta normen heltid, och som en följd, deltid, som många – framförallt kvinnor – tar till för att få ihop sina liv.

    – Förhoppningen är att det på sikt ska göras självklart att man kan komma överens om inte bara lön utan också en arbetstid anpassad till den enskilde och hens situation. Ungefär samma förskjutning i attityd och vanor och föreställningsvärld som att det numera är självklart att man kan dela på en föräldraledighet, medan det för inte så länge sedan ansågs suspekt med en hemarbetande pappa.

    Bodil Jönsson är medveten om att hennes tankar provocerar. Hon har inte heller räknat nationalekonomiskt på sin tanke men tror att sjuktalen skulle kunna minska och därmed ge vissa ekonomiska effekter.

    – Jag vet att arbetslinjen med 40-timmars vecka är helig. Och jag presenterar inte en färdig lösning, men jag vill försöka ändra vårt tankesätt. Vår gemensamma syn på arbete och tid håller oss i ett strupgrepp.

    Lagstadgad arbetstid och semester

    År

    Semester

    Veckoarbetstid

    1938

    2 veckor

    48 timmar

    1954

    3 veckor

    48 timmar

    1960

    3 veckor

    45 timmar

    1963

    4 veckor

    45 timmar

    1969

    4 veckor

    42,5 timmar

    1973

    4 veckor

    40 timmar

    1978

    25 dagar

    40 timmar

    1991

    27 dagar

    40 timmar

    1994

    25 dagar

    40 timmar

    Annons

    Forskaren och författaren Bodil Jönsson anser att vi gör fel som räknar allt i tid. ”Det är sjukt att tro att resultatet är direkt relaterat till hur många timmar vi lägger ner. Som individer är vi ju olika.”

    Foto: TT Bild 1 av 3

    Mejl och sms dygnet runt bidrar till upplevelsen av stress, menar Bodil Jönsson: ”I dag är arbetstiden ständigt pågående”.

    Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 2 av 3

    Christin Mellner.

    Foto: Ben Nilsson/Stockholms universitet Bild 3 av 3
    Annons
    X
    Annons
    X