Annons

4 av 10 svenskar tänker på att flytta – men hindras

Foto: Figurniy Sergey

Nästan varannan svensk går i flyttankar – men låter ändå bli att flytta.

Ekonomiska hinder och bristande utbud är några av anledningarna.

Samtidigt upplever många mäklare att det finns tydliga inlåsningseffekter på bostadsmarknaden.

En ny undersökning som gjorts av Novus på uppdrag av Fastighetsbyrån visar att många svenskar upplever hinder för att flytta. Över 40 procent av svenskarna går i flyttankar, men många låter trots det bli att flytta. Samtidigt anser nio av tio av Fastighetsbyråns mäklare att det finns tydliga inlåsningseffekter på deras ort.

Undersökningen visar i korta drag att:

  • Hälften av de som det senaste året har funderat på att flytta hindras av ekonomiska orsaker. Många uppger att de bor billigt i dag som ett hinder.
  • En del har svårt att få lån (oftast unga) och en del avskräcks av reavinstskatten (främst äldre i storstadsområdena).
  • Nästan hälften av alla som går i flyttankar låter bli att flytta på grund av bristande utbud. Antingen hittar de inget de gillar eller så finns inte det de vill ha på marknaden eller i området där de vill bo.

Kostar mycket att flytta

Pär Gunnarsson, villamäklare i Bromma, märker av en viss inlåsningseffekt i sitt område. Även om det har skett en viss upplåsning sedan taket för uppskov av reavinstskatt slopades. Men han ser trots det flera saker inom bostadspolitiken i Sverige som har en inlåsande effekt.

– Transaktionskostnaderna för flytt är stora i dag, med kostnader för lagfart, pantbrev och reavinstskatten. Även amorteringskravet gör det dyrt att flytta. Och till detta kommer kontantinsatsen. I större städer är det nästan omöjligt att spara ihop till en kontantinsats, säger han.

Däremot tycker inte Pär Gunnarsson att utbudet är för dåligt.

– Det handlar väl snarare om att man begränsar sig själv genom att ha höga krav på boende, området och liknande inför en flytt.

”Bostäderna måste användas mer effektivt”

De flesta är överens om att flyttkedjor är viktigt för samhället och för att minska bostadsbristen. Det är en viktig faktor för att bostadsbeståndet ska användas mer effektivt.

– Ur ett samhällsperspektiv kan man fråga sig om det är det rimligt att en gammal människa bor kvar i villan på 250 kvadrat när tvåbarnsfamiljen bor i en tvåa och knappt får plats. Nej, det är ett dåligt utnyttjande av samhällets totala fastighetsbestånd. När folk flyttar anpassar man boendet mer till situationen man är i nu och på så sätt utnyttjas bostadsbeståndet i Sverige bättre.

Rörligheten på bostadsmarknaden hänger också ihop med hur rörlig arbetskraften är och hur den ekonomiska tillväxten ser ut.

– Vi har en bostadsbrist och en tydlig urbanisering. Skulle man kunna skynda på bostadsbyggandet i storstadsområdena skulle flyttarna öka. Vi skulle öka utbudet och vi skulle ha en högre nyttjandegrad av de bostäder vi har, säger Pär Gunnarsson.

Annons
Detta är en annons från Fastighetsbyrån, den är inte skriven av journalisterna på SvD:s redaktion.