X
Annons
X
Recension

”Judefrågan”. Debatt om antisemitism i 1930-talets Sverige. 30-talets antisemitism får grundlig belysning

För ett årtionde sedan utkom Henrik Bachner med en uppmärksammad avhandling – ”Återkomsten” – om antisemitismen i Sverige efter 1945. Bachner fokuserade här främst på den svenska Israeldebatten sådan denna kom till uttryck i pressen. Bachner publicerar nu en ny studie, ”Judefrågan”.

Denna gång är det 1930-talets antisemitism som står i centrum, närmare bestämt undersöker Bachner den konservativa, den kristna och den socialdemokratiska diskussionen, dels genom analyser av enskilda företrädare för dessa strömningar, dels genom debattinlägg i rörelseanknutna publikationer – dagspressen tar han däremot inte upp eftersom denna varit föremål för tidigare studier. Det är alltså själva mittfåran i 30-talets offentliga Sverige som Bachner intresserat sig för och inte ytterligheterna till höger och vänster.

”Judefrågan” är ett på många vis imponerande arbete, grundligt och välskrivet. Bachners argumentation är emellertid ofta svårbestämbar och motsägelsefull. I konklusionen hävdar han exempelvis på en och samma sida att antisemitiska föreställningar var ”utbredda i mellankrigstidens svenska offentlighet”, samtidigt som han understryker att i ”den politiska kulturens mittfåra” var det inte acceptabelt att ”beteckna sig som antisemit eller att torgföra antisemitismen som världsåskådning”. Här inställer sig givetvis frågan vad Bachner egentligen menar med antisemitism? Var antisemitismen under 30-talet en allmän föreställning eller var den i allt väsentligt begränsad till uttalat högerradikala och pronazistiska kretsar?

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X