25/8: ”Alla gör vad de kan för att rädda sig själva”

Det är först när Pál Kelemen, en 20-årig kavallerist i österrikisk-ungerska armén, når fronten vid Halicz som krigets skräck och förvirring blir verklig för honom. De möter flyende människor och på ”vart ansikte syns utmattning, damm, svett och panik”.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Slaget vid Lemberg 1914.

Slaget vid Lemberg 1914.

Foto: IMAGO/UNITED ARCHIVES
Annons

Till en början hade han haft svårt att skaka av sig känslan att detta egentligen bara var ännu en övning. Allt hade börjat i Budapest. Pál kommer ihåg hur folk tittat på när han lastat sitt bagage i en droska och hur han, iförd husaruniform med röda byxor, blå tunika, broderad ljusblå attila och höga läderstövlar, trängt sig fram igenom den oöverskådliga människomassan på östra stationen och armbågat sig upp på ett tåg för att hamna på en ståplats i en korridor.

Och han minns hur kvinnorna hade gråtit: en av dem skulle ha fallit om inte en främling fångat upp henne. Bland det sista han såg när tåget sakta rullade iväg var en äldre man som sprang efter i ett försök att få en sista glimt av sin son.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons