208 år senare – svensk ”galenskap” går igen

Att inte slarva med frågorna är a och o för att sätta rätt diagnos, säger Mikael Landén.
Att inte slarva med frågorna är a och o för att sätta rätt diagnos, säger Mikael Landén. Foto: Björn Larsson Rosvall

Precis före intervjun om sin nya bok ”Galenskap” blir psykiatriprofessor Mikael Landén kontaktad av en patient som vill bli av med diagnosen bipolär sjukdom. Frågan är var gränsen går mellan sjukt och friskt på 2020-talet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Mikael Landén leder en forskargrupp som vill förstå biologin bakom psykiska sjukdomar.

Mikael Landén leder en forskargrupp som vill förstå biologin bakom psykiska sjukdomar.

Foto: Björn Larsson Rosvall
”Fungerar det?” Den enkla uppföljningsfrågan om behandling ställs alltför sällan, menar psykiatriprofessor Mikael Landén.

”Fungerar det?” Den enkla uppföljningsfrågan om behandling ställs alltför sällan, menar psykiatriprofessor Mikael Landén.

Foto: Björn Larsson Rosvall
Det har gjorts jättestora studier om genetiken bakom depression, men man har inte hittat mycket, säger Mikael Landén, här på kontoret i Göteborg.

Det har gjorts jättestora studier om genetiken bakom depression, men man har inte hittat mycket, säger Mikael Landén, här på kontoret i Göteborg.

Foto: Björn Larsson Rosvall
Annons

”Galenskap” kallade läkaren Erik Gadelius den bok han gav ut år 1813. Den beskrev fem psykiatriska diagnoser: fånighet, melankoli, tokighet och raseri – med eller utan galenskap.

Mer än 200 år senare ger psykiatriprofessor Mikael Landén ut en bok med samma titel. Han konstaterar att de gamla kategorierna kan låta oseriösa, men att de faktiskt går igen i dagens diagnoser.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons