Annons

20 000 slavar tog till vapen – Jamaica i lågor

Svarta slavar på sockerrörsfälten. Vit man med piska står över dem. Västindien? Ur Amelia Opies ”The black man's lament: or how to make sugar” (1826).
Svarta slavar på sockerrörsfälten. Vit man med piska står över dem. Västindien? Ur Amelia Opies ”The black man's lament: or how to make sugar” (1826). Foto: IBL

I västindisk historia talas om ”baptistkriget”. Vad var det? ”Baptistkriget” är en informell benämning på ett slavuppror på Jamaica som bröt ut den 27 december 1831. Resningen inleddes på Kensingtonplantagen i distriktet Saint James på Jamaica.

Under strecket
Publicerad

Under de två veckor som följde spred sig upproret till granndistrikten Hanover, Westmoreland, Saint Elizabeth, Manchester och Trelawny, tills en stor del av västra Jamaica stod i lågor. Omkring 20 000 slavar grep till vapen. När myndigheternas trupper fått kontroll över situationen i januari 1832 hade 14 vita och minst 200 slavar dödats; 312 avrättades senare som straff för delaktighet. Den egendom som förstörts av upprorsmännen värderades till 1 132 440 pund.

Till skillnad från i 1700-talets uppror, som hade organiserats och dominerats av slavar födda i Afrika, anfördes 1831 års upprorsmän av infödda slavar som hade det relativt bra ställt jämfört med majoriteten av de olycksbröder som slet på sockerrörsfälten. De gjorde uppror eftersom de var missnöjda över att inte kunna avancera ytterligare, framför allt över att de inte kunde erhålla full frihet. Attackerna riktades mot sockerplantagerna och deras ägare.

Annons
Annons
Annons