Annons

100 år! Upptäck SvD:s unika ”bålverk mot dumheten”

Ett märkvärdigt födelsedagsbarn – SvD:s dagliga essä Under strecket har levt ett århundrade.

På födelsedagen lanserar SvD en tjänst som gör det lättare för er läsare att botanisera i arkivet och hitta särskilt intressanta streckare – som dessutom är helt gratis att läsa.

Publicerad
Foto: Liv Widell

1918 var en tid av osäkerhet och omprövning. Då sjösatte SvD en daglig essäsida som blivit en stabil institution i svensk offentlighet.

Nu fyller Under strecket 100 år. Den första texten handlade om Henrik Ibsen. Därefter har det blivit drygt 35 000 understreckare, det vill säga kunskapsbaserade, resonerande texter, om olika ämnen.

Under streckets arkiv är en skattkista som rymmer texter som är intressanta av många olika skäl. I skattkistan hittar man berömda skribenter och essäer med en särskild litterär lyster. Arkivet är också en unik ingång till de senaste 100 årens idédebatt.

Annons

I dag, på 100-årsdagen, lanserar SvD en särskild tjänst som gör det möjligt att ta del av 350 särskilt intressanta understreckare.

– Under strecket har beskrivits som en ”bastion mot okunnigheten” och ett ”bålverk mot dumheten”. Med tanke på det kunskapsförakt som florerar i dag är det väldigt glädjande att kunna göra ett urval understreckare fritt tillgängliga för alla. Genom en digital tjänst med 350 utvalda understreckare gör vi det lättare – och roligare! – för läsare att botanisera i denna kunskapsskatt, säger SvD:s kulturchef Lisa Irenius.

SvD har, med stöd från Riksbankens jubileumsfond, kunnat digitalisera gamla understreckare som nu lyfts upp ur historien. På svd.se kan alla dyka ner i Under streckets arkiv utifrån olika rubriker; här kan man välja streckare om exempelvis litteratur, teknik eller världskrigen. Man kan också ta del av texter av berömda skribenter som Elin Wägner, Olof Palme och Martha Nussbaum.

I en tid när vetenskapen ofta ifrågasätts finns det behov av en seriös och väletablerad plattform för förmedling av vetenskap på ett tillgängligt sätt

Det går även att läsa understreckare utifrån en tidslinje. När man scrollar genom historien ser man att SvD:s dagliga essäsida har stått stadig från krigsåret 1918 fram till i dag, och att den ständigt speglar sin tid.

Här kan man klicka upp en text från 1919 med rubriken "Storstadens kommunikationsproblem", eller välja en streckare från senare år om burkinin eller metoo.

Samtidigt som SvD gör gamla streckare tillgängliga för allmänheten lever formatet vidare i ett nytt medielandskap. Den 24 oktober firas jubilaren med en helkväll på Kulturhuset i Stockholm. Kvällen bjuder bland annat på samtal om framtiden för fördjupande texter och nyanserade resonemang.

Bland de medverkande finns Sara Danius, tidigare ständig sekreterare i Svenska Akademien, Nicklas Berild Lundblad, samhällspolitisk chef på Google i Europa och Astrid Söderbergh Widding, rektor för Stockholms universitet.

Filmvetaren Astrid Söderbergh Widding, som själv skrivit flera streckare, menar att Under strecket behövs mer än någonsin i dag.

– I en tid när vetenskapen ofta ifrågasätts finns det behov av en seriös och väletablerad plattform för förmedling av vetenskap på ett tillgängligt sätt, säger hon.

Under strecket bidrar också till samhällsdebatten på ett annat sätt än floden av debattartiklar och kommentarer i sociala medier. Syftet med en streckare är ju inte att hamra fast en åsikt, utan att fördjupa och nyansera.

– Bra streckare kan ge fakta- och kunskapsbaserade inslag i samhällsdebatten, säger Astrid Söderbergh Widding och tillägger att streckarens överblickbara format är bra både för läsaren och skribenten. För forskare, som annars skriver längre texter, blir det ett tillfälle att vässa formuleringar och nå ut med djup kunskap till en bred läsekrets.

– Det är ett fantastiskt roligt format, säger hon.

Annons
Annons
Foto: Liv Widell Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons