Annons
X
Annons
X

1 650 elever missar skoltid

Trots skolplikt var runt 1 650 elever i grundskolan helt frånvarande utan giltiga skäl i mer än en månad förra året. Skolorna har inte lyckats få ned antalet långskolkare sedan Skolverkets förra larm två år tidigare. ”Ett misslyckande för samhället” enligt barnombudsmannen.

(uppdaterad)
”Risken är att om man vill bli något i framtiden så kanske det inte går i uppfyllelse om man är borta mycket”, säger 12-åriga Isabel Soriano Egertun (till höger) på Segeltorpsskolan. Varken hon eller kompisarna Albin Hammargren Ulin eller Elin Liljedal skolkar, men de kan inte utesluta att de kommer att göra det någon gång i framtiden.
”Risken är att om man vill bli något i framtiden så kanske det inte går i uppfyllelse om man är borta mycket”, säger 12-åriga Isabel Soriano Egertun (till höger) på Segeltorpsskolan. Varken hon eller kompisarna Albin Hammargren Ulin eller Elin Liljedal skolkar, men de kan inte utesluta att de kommer att göra det någon gång i framtiden. Foto: TOMAS ONEBORG.

Varje dag gapar stolar tomma i landets klassrum. Runt 1 500 skolpliktiga elever i kommunala skolor och knappt 150 elever i fristående skolor var fullständigt frånvarande i minst en månad utan giltiga skäl i slutet av läsåret 2008/09.

Det visar Skolverkets enkät som gått ut till kommunala förvaltningar, ansvariga för den obligatoriska skolan i hela landet och ett antal fristående skolor.

Statistiken visar dessutom att 1 000 barn varit bort i två månader eller mer och att 600 var frånvarande minst hela vårterminen. Drygt 150 elever hade varit borta från skolan under hela läsåret eller ännu längre.

Annons
X

För två år sedan gjordes en liknande undersökning. Den fick stort genomslag i medier och skolvärlden fick upp ögonen för problemet. Trots det verkar alltför litet ha hänt.

– Det är svårt att säga om man ska tycka att det här är många elever eller inte. Men det får så pass allvarliga konsekvenser för varje enskild elev. Man kan inte påstå att frånvaron verkar ha minskat efter uppmärksamheten, säger Birgitta Andrén, undervisningsråd på Skolverket.

I rapporten har Skolverket även gjort djupintervjuer med 21 elever som varit frånvarande kortare eller längre perioder.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – De visar att det ofta finns en multiproblematik kring eleverna. Dels är det olika problem i livssituationen som varierar mycket från var och en, dels tillkommer det problem i skolan som gör att det blir övermäktigt, säger Birgitta Andrén.

    – Alla eleverna har på det ena eller andra sättet dålig erfarenhet av skolan. De tycker att skolan borde ha följt upp dem bättre. Många av dem är väldigt utsatta och har en svår situation.

    Birgitta Andrén säger att det är uppenbart att skolan ibland inte klarar sitt ansvar. Samtidigt menar hon skolorna behöver hjälp av de sociala myndigheterna och barn- och ungdomspsykiatrin. Men i alltför många fall misslyckas samarbetet kring eleven.

    Skolverkets enkät visar att det bara i hälften av kommunerna fanns en kontinuerlig samverkan mellan sociala myndigheter och skolan kring barn som riskerar att hamna utanför skolsystemet. Risken är att ingen på allvar tar tag i frågan varför en del stolar står tomma dag efter dag, vecka efter vecka.

    Enligt barnombudsmannen Fredrik Malmberg är prognosen för långskolkarna inte så ljus.

    – Det är väldigt allvarligt det här, ett klart misslyckande. Är det något vi vet av social forskning så är det att får man dåliga skolresultat så det den absolut viktigaste faktorn för en fortsatt negativ utveckling, säger han.

    Fredrik Malmberg säger att barn han själv talat med vittnar om stora brister mellan socialtjänsten och skolan.

    – Det är oacceptabelt att släppa taget om barnen. Överriskerna för de som misslyckas är gigantiska. Kan de fångas upp och känna att de klarar skolan och få den självkänsla det innebär, så får det otroligt bra spinoffeffekter, säger Fredrik Malmberg.

    På Rädda barnen är sektionschef Eva Svedling rädd för att kommunernas dåliga ekonomi kan förvärra problemet.

    – Det är redan i dag ett ganska grovmaskigt nät. I takt med att eventuella neddragningar av resurser och kommunala åtdragningar så vet man att det går ut över de eleverna som har det svårast att få sina rättigheter tillgodosedda.

    – Att unga kan vara borta från skolan ogiltigt i flera månader är under all kritik. Vi måste få barnen genom skolan, annars är det ett enormt underkännande för välfärdsstaten.

    Annons
    Annons
    X

    ”Risken är att om man vill bli något i framtiden så kanske det inte går i uppfyllelse om man är borta mycket”, säger 12-åriga Isabel Soriano Egertun (till höger) på Segeltorpsskolan. Varken hon eller kompisarna Albin Hammargren Ulin eller Elin Liljedal skolkar, men de kan inte utesluta att de kommer att göra det någon gång i framtiden.

    Foto: TOMAS ONEBORG. Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X