Mat & dryck

Viggo Cavling: ”Kladdigt, köttlöst och gott på Växhuset”

Viggo Cavling har besökt Växthuset, Stockholms enda renodlade vegankrog, och delar ut både ris och ros.

Finns det något tråkigare än veganer? Jag menar, våra tarmar är konstruerade så att vi kan bryta ner ägg, mjölk, fisk och kött. Kor och hästar kan inte det. Därför är de veganer.
Men vi människor kan både bryta ner kött och NJUTA av detta. Ska då vår resonerande hjärna sätta sig över magen och bestämma vad vi ska och inte ska äta? Absolut inte, är både mitt primalskrik och mitt genomtänkta svar.

Annons
X

Jag tycker att människor som styrs av sina principer är själar som inte orkar tänka självständigt. Människor som använder "sina principer" som argument i en diskussion är lata och korkade. Inte nog med detta. Många veganer är inte bara enfaldiga, de lider också av näringsbrist eftersom deras höga principer i kombination med att de inte orkar laga mat leder till att de svälter. Detta är förstås inte bra.

På andra sidan veganaxeln har vi det faktum att svenskarna i dag äter 87,7 kilo kött per år. Det är en årlig ökning med 500 gram, enligt Jordbruksverket. Jag måste säga att denna mängd kött är HELT ABSURD. Det finns experter som hävdar att det går åt 15 415 liter vatten för att producera ett kilo nötkött. Sen finns andra experter som hävdar att denna siffra är överdriven, men helt klart är att den svenska köttkonsumtionen ger veganerna vatten på sin kvarn.

Jag tillhör den grupp av mänskligheten som inte kan leva utan kött, vin och tobak. Alltså, ett liv utan dessa produkter hade varit för tråkigt. Jag vet att de tre dödar mig, men i måttlig mängd gör de resan till graven uthärdlig. Jag kan alltså tänka mig en vit månad per år och en köttfri dag i veckan. Röker gör jag bara när det är kalas.

På Adlibris topplista över kokböcker är åtta av tolv titlar "nyttiga", men när det kommer till krogar i Stockholm är siffrorna minst sagt omvända. De krogar som ratar kött är inte fler än handens fingrar. Melker Anderssons nyttiga jättekrog Mother är sällan fullsatt på kvällen även om luncherna är poppis. Nu har halva krogen byggts om till Mr Voon, en syskonkrog till den asiatiska krogen Miss Voon på Sturegatan. Men det finns en (1) krog som tror stenhårt på nyttig veganmat i Stockholm.

En sen lördagskväll tar jag och min medtestare Jonas en Uber till Växthuset, Stockholms enda renodlade vegankrog. Restaurangen ligger i den gigantiska nattklubben under Skanstullsbron, som fimpade sitt vaktbolag när de anklagades för rasism och sexism. Vet du inte vart du ska är det lätt att missa huset under bron. Området för tankarna till skrotupplaget i en Jan Lööf-bok. Väl innanför stängslet, med taggtråd högst upp, är det som en enda labyrint. Men efter lite letande hittar vi in på krogen som bäst beskrivs som mysig.

undefined

En gång i tiden höll slussvaktarens familj till i denna byggnad, men nu är det alltså en nattklubb. Och en liten krog. I matsalen kan du nog trycka in 40 hungriga veganer, men denna regniga och blåsiga kväll under motorvägen är det knappt halvfullt. Det är graffitimålningar på väggarna och rejäla träbord att äta på. Stolarna är en aning rangliga.

Vi bestämmer oss för att köra på avsmakningsmenyn för 650 kronor och plussa på med vinpaketet för 480 kronor. Det börjar bra med bubbelvin från Loire med knäckebröd och kantareller. Det är ganska modigt att staga upp med vass pepparrot, men det blir ändå en viss balans med blomkålspurén. Nästa rätt är rödbetor och mangold med en röra på nötter och vitlök. Denna rätt smakar gott men är ganska ful. Nästa rätt ser kul ut, men smakar fruktansvärt. Kan vara något av det absolut sämsta jag ätit i år. Jag menar, en korv på ostronskivling och rotmos? Textur, färger, värme och lukt, allt känns obekvämt i munnen.

Det är en gåta större än teodicéproblemet att vegokockar alltid måste skapa rätter som ska se ut som kötträtter. Vill jag ha en korv går jag INTE till en vegankrog.

Nästa rätt funkar däremot fint. Jordärtskocka, fint grillad lök och en massa tryffel. Okej att mormorsmarmeladen sticker i väg en smula, men på det hela taget är detta en bra vegorätt. Avslutningen är gårdagens brödsmulor och havtorn.

Fyra av fem rätter får godkänt med spets. Vinerna till funkar, speciellt om du gillar naturvin. Alla rätter utom korven serveras "family style", alltså på ett fat som gästerna får dela på. Det är charmigt, men gör att kladdfaktorn ökar rejält. Kockarna behöver med detta upplägg inte öd- sla så mycket kraft på presentationerna, det blir tyvärr en brist sett över fem tallrikar.
Servicen är vänlig, även om vår servitör läser innantill från en lapp när hen ska berätta om maten.

undefined

Jag kommer inte att bli stamgäst på Växthuset efter detta första besök. Jag kommer inte heller att bli vegan. Men min ambition är alltid att äta och tillaga så lite kött som möjligt. Jag ser bacon som en form av krydda som lyfter min spagetti carbonara och skapar tuggmotstånd på torskryggen. Jag tycker också att gänget bakom Växthuset ska ha en elogé för sina höga ambitioner. Ville man ha smockfullt i matsalen från klockan 18 skulle man satt in långbord och tryckt ut hamburgare och pizza utan en tanke på jordens framtid eller människokroppens (minimala) behov av snabba kolhydrater. Nu blir det nästan tvärtom. Det är bara de riktigt frälsta som hittar hit. Fram till klockan 22, då fylls Under bron av alla från 21 år som längtar efter dans, fest och kärlek. Vilket innebär hemgång för mig. Kalla mig gärna tråkig.

Till Toppen