Annons
X
Annons
X

”Yttrandefriheten är långt ifrån hotad i Polen”

Den mediala skymfningen av Polens demokratiskt valda konservativa regering stjäl fokus från de sociala och ekonomiska reformer som krävs i landet. Det skriver debattören Konrad Szczesny, ekonom och polsk immigrant i Sverige.

(uppdaterad)
Polens nya politik
En bild från en demonstration i Warszawa den 13 december, då tusentals polacker gick ut för att stötta det omstridda konservativa partiet Lag och Rättvisa.

En bild från en demonstration i Warszawa den 13 december, då tusentals polacker gick ut för att stötta det omstridda konservativa partiet Lag och Rättvisa. Foto: Alik Keplicz/AP

DEBATT | POLEN

Mycket fokus har i svenska medier lagts på den nya medielagen som skrevs under av Polens president i början på januari. Debattörer har anklagat den nya regeringen, ledd av konservativa Lag och Rättvisa (PiS), för ett försök att införa politisk censur. Tyvärr har få av dem framställt en objektiv bild av vad reformen faktiskt handlar om, och än mindre av den polska mediemarknaden, så som det såg ut efter den nuvarande oppositionens åtta år vid makten.

För det första är den polska mediemarknaden betydligt mer pluralistisk än i exempelvis Sverige. Det öppna kanalutbudet omfattar såväl statligt ägda public service-kanaler, som opinionsbildande privata kanaler med egen nyhetsrapportering. Den så kritiserade reformen behandlar enbart det statligt ägda TVP (motsvarande SVT) och polsk statlig radio, som båda utgör en liten del av det öppna kanalutbudet.

För det andra är det viktigt att förstå att polsk public service aldrig har varit fri från politiskt inflytande. En övervägande majoritet av de journalister och chefer som tidigare arbetat inom offentlig radio och tv sympatiserar öppet med Medborgarplattformen, det vills säga det överlägset största partiet som ingick i den koalition som regerade i Polen mellan 2007 och 2015. Detta är givetvis ingen tillfällighet.

Annons
X

Mycket har också skrivits om Polens kulturminister Piotr Gliński och hans försök att stoppa Nobelpristagaren Elfriede Jelineks pjäs ”Döden och flickan” från att spelas på en statsägd teater i Wrocław i höstas. Tyvärr har det undkommit de flesta debattörer att ministerns kritik riktar sig mot öppningsscenerna i pjäsen, där två porrskådisar har samlag på scen (eller mycket verklighetstroget simulerar – detta är oklart), och det faktum att pjäsen finansieras av offentliga medel. Debatten handlar således inte om införandet av censur, utan om vad statens budget egentligen bör finansiera.

Den senaste tiden har svensk press även rapporterat om hotad rättssäkerhet i samband med nya föreskrifter rörande den så kallade konstitutionstribunalen. Tyvärr har även i detta fall de allra flesta rapporter varit ensidiga skildringar av händelseförloppet som bidragit till en mycket subjektiv och politiskt färgad opinionsbildning.

Faktum är att konstitutionstribunalen med sina 13 domare är en av tre instanser som de facto innehar den exekutiva makten i landet och har därför länge varit föremål för politiskt inflytande. Åtta av de nu sittande domarna i tribunalen, inklusive dess ordförande, nominerades av den förra regeringen, och många sympatiserar öppet med den nuvarande oppositionen. Detta öppnar för ett politiskt dödläge, där tribunalen fäller alla lagförslag som röstas igenom i parlamentet.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Många av EU-länderna, däribland Sverige, har ingen konstitutionstribunal alls. Detta innebär att en regering, som av folket givits ett majoritetsmandat i en demokratisk omröstning, är fri att rösta fram och genomföra sina lagförslag. Lag och Rättvisa, som anklagas för att ympa demokratin, har fått mandat att genomföra sina reformer av det polska folket i två oberoende, demokratiska val – dels i presidentvalet i maj och dels i parlamentsvalet i oktober förra året.

    Den mediala skymfningen av Polens demokratiskt valda konservativa regering stjäl fokus från de sociala och ekonomiska reformer som krävs i landet. Polen lider av en överväxt offentlig sektor som i åtta år mestadels har finansierats av EU-bidrag. Den polska ekonomin behöver ta steget från att vara beroende av utländska investeringar till att stimulera inhemsk innovation och produktivitet. Den polska arbetsmarknaden lider av alldeles för låga löner, som tvingat över en miljon polacker till ekonomisk migration till andra EU-länder.

    Det är hanteringen av dessa utmaningar som kommer att avgöra ifall Polens konservativa regering kommer att få ett nytt mandat av de polska väljarna om fyra år.

    Konrad Szczesny

    ekonom, polsk immigrant i Sverige

    Annons
    X

    En bild från en demonstration i Warszawa den 13 december, då tusentals polacker gick ut för att stötta det omstridda konservativa partiet Lag och Rättvisa.

    Foto: Alik Keplicz/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X