Annons
X
Annons
X

”Yrkesutbildning behöver ett lyft”

2016 har utsetts till Yrkesutbildningens år. Det gläder särskilt oss som arbetar inom den svenska industrin. Efter år av vikande intresse för gymnasiets yrkesutbildningar är det fantastiskt om vi nu kan rikta välbehövlig uppmärksamhet mot den del av Utbildningssverige som är så avgörande för vår internationella konkurrenskraft, skriver Åke Svensson, Teknikföretagen, och Anders Ferbe, IF Metall.

Utgångspunkten för en förändring av gymnasieskolan måste vara de kompe­tenskrav arbetsmarknaden ställer, skriver författarna.

Utgångspunkten för en förändring av gymnasieskolan måste vara de kompe­tenskrav arbetsmarknaden ställer, skriver författarna. Foto: Christine Olsson/TT

DEBATT | SKOLA & UTBILDNING

Industrin efterfrågar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker.

För att bygga det svenska samhället starkt och livskraftigt behöver vi välutbildade och motiverade medarbetare på alla befattningar. Inte minst spelar de yrkesutbildade inom automation, produktion, underhåll och logistik en central roll för företagen. Men högre kompetens och bättre utbildning kräver förändringar, vilket bland annat innefattar mer under­visnings­tid i gymnasieskolan. Det går nämligen inte att slarva fram konkurrenskraft!

Det pågår en omfattande debatt om framtidens arbeten; Vilka kommer att försvinna eller förändras kraftigt? Vilka nya kompetenser kommer arbets­kraften att behöva ha för att utföra framtidens jobb inom industrin och i andra sektorer? Vilka nya arbets­uppgifter tillkommer?

Annons
X

För industrins del handlar det som tidigare om att jobb förändras. Vi har sett hur teknikutveckling och organisationsförändringar skakar om våra arbetsplatser, och så blir det även i framtiden. Men utvecklingsvägarna är inte slumpmässiga, och med en klok och framåtsyftande utbildningspolitik kan vi rusta oss för dessa förändringar.

Vi vet att automation och annan digitalisering ställer krav på uppgraderade teoretiska kunskaper på alla befattningar inom industrin. Vi vet att föränderliga kundkrav kräver snabb anpassning och omställningsförmåga. Organisation och ansvarsfördelning förutsätter mycket mer social interaktion och förmåga att arbeta strukturerat med förbättringar och utvecklingsuppgifter – inte bara för några få, utan för samtliga medarbetare.

Industrin efterfrågar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. För att beskriva vad detta innebär har parterna inom industrin tagit fram ett system för validering som definierar vilka grundkrav som behöver uppnås för industriella yrken samt vilka krav som ställs för att utvecklas vidare inom respektive bransch. Tack vare detta har vi en bra överblick över vilka kompetenskrav som gäller inom industrin, vilket underlättar när utbildningar ska utformas.

Genom satsningen på Teknikcollege gör vi parter vad vi kan för att ungdomarna ska få de kunskaper de behöver för att bli anställningsbara. I takt med att kompetenskraven ökar ser vi ett behov av att också anpassa undervisningstiden. Vi ser därför positivt på regeringens ambition att öka möjligheterna för ­ungdomar som väljer yrkesutbildningar i gymnasiet att nå grundläggande behörighet till högskolan, men vill understryka för regeringen att detta inte får ske på bekostnad av de viktiga yrkesämnena. Utan dem blir inte ungdomarna anställningsbara och resultatet av satsningen på yrkesutbildning kommer att utebli.

Utgångspunkten för en förändring av gymnasieskolan måste vara de kompetenskrav arbetsmarknaden ställer. Så är det i till exempel Schweiz och andra länder där yrkesutbildningen är väl fungerande, och så borde det vara även i Sverige. Kraven är dessutom inte desamma i samtliga branscher, och olika utbildningar kan behöva vara olika långa.

Yrkesutbildning handlar inte bara om ungdomar utan i allt högre grad om vuxna som behöver vidareutbilda eller skola om sig. På detta område har rege­ringen tagit viktiga steg i rätt riktning med fler platser på vuxenutbildning och yrkeshögskola, men mycket återstår ännu att göra. Här ser vi en stor potential med den grupp nyanlända som kommit och som lär fortsätta att komma till Sverige – med rätt stöd utgör de en viktig resurs för industrins kompetensförsörjning.

Dessa frågor har behandlats utförligt under 2015, inte minst inom ramen för de så kallade Industri­samtalen mellan regeringen och industrin. Nu är det dags att konkreta åtgärder kommer på plats så att 2016 blir det nödvändiga avstampet för en mer attraktiv, modern och mer kvalificerad yrkesutbildning som gör att människor kan ta de arbeten som efterfrågas.

Åke Svensson

vd för Teknikföretagen och ordförande i Teknikcollege

Anders Ferbe

ordförande i IF Metall och vice ordförande i Teknikcollege

Åke Svensson och Anders Ferbe Foto: Claudio Bresciani/TT, Jessica Gow/TT

Annons
X

Utgångspunkten för en förändring av gymnasieskolan måste vara de kompe­tenskrav arbetsmarknaden ställer, skriver författarna.

Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 2

Åke Svensson och Anders Ferbe

Foto: Claudio Bresciani/TT, Jessica Gow/TT Bild 2 av 2
Annons
X
X
X
X
Annons
X