Annons
X
Annons
X

Wikipedia - en skendemokrati

Visst kan man försöka korrigera felaktigheter. Men om man gör det är risken stor att felet sätts tillbaka inom några minuter av någon av de lobbyister som tycks ha möjlighet att ägna sig åt Wikipedia på heltid , skriver Per Gahrton.

Häromdagen reagerade Wikipedias svenska presstalesperson, Lennart Guldbrandsson, mot ett uttalande av riksdagens talman, Per Westerberg, där denne hävdar att han hittat 14 fel om sig själv i sin Wikipediabiografi. ”Felen går att korrigera”, hävdar Guldbrandsson (SvD 4/11). Jaså?

I samband med KGB-affären har också Jan Guillou hävdat att hans biografi på Wikipedia är snedvriden. Detsamma har jag själv kunnat konstatera.

Visst kan man försöka korrigera felaktigheter. Men om man gör det är risken stor att felet sätts tillbaka inom några minuter av någon av de lobbyister som tycks ha möjlighet att ägna sig åt Wikipedia på heltid. Jan Guillous biografi har under senare tid ändrats fram och tillbaka flera gånger om dagen. Och redan före KGB-affären ändrades den drygt femtio gånger bara under 2009 i en ojämn dragkamp mellan en hord aggressiva angripare och ett fåtal seriösa personer som eftersträvar saklighet och opartiskhet.

Annons
X

Jovisst, man kan i öppenhetens namn följa diskussionerna. Ett enda exempel räcker långt för att visa kvaliteten i den sortens debatt: En skribent ifrågasätter att Per Ahlmark, en av Guillous politiska huvudfiender, används som sanningsvittne när det gäller Guillous stöd till den palestinska motståndskampen mot Israels ockupationspolitik. Då svarar en Guilloufiende: ”Menar du att Sveriges f d vice statsminister inte skulle vara en trovärdig källa?” Också om mitt eget engagemang för Palestinas folk används Ahlmark som huvudkälla, med motiveringen att om man bara anger källan så är allt gott och väl och alla läsare får chansen att själva döma. Kan man alltså använda Mona Sahlin som sanningsvittne för en biografi över Fredrik Reinfeldt och fortfarande tas på allvar?

Wikipedias biografier ger sken av att utgöra en avvägd sammanfattning av det väsentliga i en persons livsgärning, typ Vem Är Det eller Nationalencyklopedin. I själva verket är vissa Wikipediabiografier ett slagfält där de uthålligaste vinner i längden. Men de flesta biograferade personer lär inte ha en aning om hur de presenteras på Wikipedia. Och har de upptäckt det har de oftast annat att göra än att ägna tid åt att försöka bolla tillbaka rättelser som deras fiender ständigt raderar.

Rätten för vem som helst att ändra i en Wikipedia-biografi och möjligheten att följa processen via historik och diskussionsforum är sannerligen ett praktexempel på skendemokrati. Detta har både enskilda rättshaverister och politiska lobbygrupper upptäckt, varför ett betydande men okänt antal kända personer är utsatta för karaktärsmordsförsök som de saknar rimliga möjligheter att försvara sig mot. Det är bra att en moderat talman har upptäckt problemet, så att det inte kan avfärdas som vänstergnäll.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    PER GAHRTON

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X