Annons
X
Annons
X

”Wallströms kritik mot Israel är befogad”

När till och med den ansvarige ut­givaren för Israels mest respekte­rade tidning, Haaretz, öppet förklarar att ­Israel är en apartheidstat, då vet man att det är dags att reagera, skriver forskarna Neve Gordon och Mark LeVine.

Wallströms uttalanden om Israel
Utrikesminister Margot Wallström

Utrikesminister Margot Wallström Foto: Claudio Bresciani/TT

DEBATT | ISRAEL–PALESTINA

Utrikesminister Margot Wallström agerade som den vän Israel behöver i dag.

Den 7 juli går den israeliska ockupationen in i sitt femtionde år och i ­likhet med de flesta av ­dagens 50-åringar visar den inga tecken på att vilja ta det lugnare. Tvärtom, faktiskt. Bosättningsprojektet accelererar och fördjupas för varje år som går. Om det strax efter Osloavtalet fanns omkring 90 000 bosättare på Väst­banken (östra Jerusalem oräknat) så är de i dag gott och väl över 350 000. Tidigare denna månad offentlig­gjorde regeringen ytterligare en betydande markstöld på Västbanken, den största på flera år.

Det går inte längre att förneka. Israel har inga avsik­ter att tillåta upprättandet av en livsduglig pale­stinsk stat. Ja, alltså, det skulle vara ”när pale­stinierna förvandlas till finnar”, som förre premiärministern Ariel Sharons stabschef Dov Weissglass förklarade sarkastiskt. Till dess kommer Israel att fortsätta med att etablera realiteter på marken som är praktiskt taget omöjliga att ändra på. Samtidigt upprätthåller man kontrollen över området genom att tillämpa dubbla rättssystem, ett för judar och ett annat för palestinierna.

Annons
X

Till och med USA:s ambassadör i Israel, Dan Shapiro, bestämde sig nyligen för att kommentera saken. ”Alltför många attacker på palestinier görs utan att israeliska myndigheter reagerar med en ­rejäl polisutredning och åtgärder”, sa han. ”Alltför många aktioner av karaktären medborgargarde får pågå ohämmat och ibland verkar det finns två olika sorters tillämpningar av rättsprinciper, en för israeler och en för palestinier.”

Det är just dessa förhållanden som får fler och fler att beteckna Israel som en apartheidregim. Och, som erfarenheterna från Sydafrika antyder, kan apartheid inte upprätthållas utan massivt våld, förtryck och brott mot mänskliga rättigheter.

När utrikesminister Margot Wallström försökte rikta uppmärksamheten mot en liten aspekt av de systematiska och storskaliga brotten mot mänsk­liga rättigheter som Israel begår för att upprätthålla en ockupation utan slut – aspekten utomrättsliga avrättningar – var hon inte ”vansinnig och oansvarig”, som regeringen Netanyahu betecknade henne, utan hon agerade i stället som den vän Israel behöver i dag.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Annorlunda uttryckt: När en person börjar göra saker som är så uppenbart negativa och skadliga för hen själv och andra, då sitter inte vännerna tysta ­eller underblåser det som pågår eller, ännu mindre, förser personen med fler vapen. Vänner talar öppet och ärligt och gör vad som står i deras makt för att stoppa det negativa som pågår.

    Israeliska människorättsorganisationer som B’Tselem – en av världens mest respekterade icke-statliga människorättsorganisationer – har grundligt dokumenterat Israels utomrättsliga avrätt­ningar. Rapporten från 2011 drog slutsatsen att omkring 425 palestinier hade utsatts för riktat ­dödande (”targeted killings”) under de föregående tio åren och att minst 40 procent utan tvekan var civilpersoner. Amnesty International krävde faktiskt redan för mer än ett dussin år sedan, år 2003, ett omedelbart slut på mordpolitiken och dess tillämpning. I den rapporten dokumenterades åtgärder som är slående lika de som organisationen åter ankla­gade Israel för nu i oktober 2015. Andra människorättsorga­nisationer har rutinmässigt lagt fram liknande rappor­ter och mer än ett halvdussin av dem har gått samman bakom en ”stark vädjan” till den israeliska regeringen att upphöra med ­denna praxis.

    Strategin kan ha ändrats under den pågående inti­fadan, men de utomrättsliga avrättningarna har fortsatt. Ett av de mera omskakande exemplen är den ”snuff video” med Fadi Alon från Jerusalem som visar hur Fadi mördas av en polis när han försöker fly undan en ilsken mobb. Från den rasande hopen hörs krav på en utomrättslig avrättning blandade med anklagelser mot säkerhetsstyrkorna för att sakna ryggrad.

    Att se polismannen ge efter för folkmassans krav hjälper en att sätta in premiärminister Netanyahus överfall på utrikesminister Wallström i ett samman­hang. När han anfaller henne med tillmälen som ”skandalös och enfaldig” och när Israels utrikes­minister förklarar att hon ”inte är välkommen” så är det en kaxighet som är helt och hållet avsedd för inrikes konsumtion. En tidigare hög tjänsteman på utbildningsdepartementet gick så långt som att ­antyda att Wallström borde behandlas som den svenske diplomaten greve Folke Bernadotte som mördades 1948 av en protostatlig, paramilitär sionist­gruppering när han försökte medla mellan judar och palestinier. Bland israeler råder inget ­tvivel om att, som Gideon Levy skrev nyligen i en kolumn i Haaretz, ”Israel avrättar palestinier utan rättegång”. Få protesterar mot denna praxis och nästan ingen bryr sig om att kritisera den. I själva verket har Israels politiker och högre polisbefäl, liksom landets chefsrabbin, öppet krävt utomrättsliga avrätt­ningar. Samtidigt försöker regeringen driva igenom en lag som effektivare skulle tysta de icke-statliga organisationer som försöker dokumentera dem.

    När det gäller den israeliska ockupationen har Sverige en särskild anledning att tala ärligt om verkligheten. Osloprocessen möjliggjordes på många sätt av Sveriges diplomatiska ansträngningar i slutet av 1980-talet för att få i gång en dialog mellan USA och PLO, och det svenska utrikesdepartementet arbetade intensivt tillsammans med sin norska motsvarighet för att öppna den väg som med tiden ledde till Oslo. Det var därför på sin plats at Sverige tog ledningen inom EU när det gäller att erkänna Palestina. Det värmer också ens hjärta att se att utrikes­minister Wallström har velat tala med samma uppriktighet om terrorns rötter. Hon har till och med stoppat en del vapenförsäljningar till Saudi­arabien med hänvisning till landets brutalitet mot sina egna medborgare.

    En sådan ärlighet, och vilja att sätta principerna framför profiterna och missriktad ”realpolitik”, är inte bara uppfriskande i den diplomatiska och strategiska värld vi lever i just nu, den är fullständigt nödvändig om världen ska kunna lösa sina mest besvä­rande problem, från en oförhindrad klimatförändring till okontrollerbar terrorism. Genom att stå emot israeliska påtryckningar och Israel, med ockupationens realiteter, hjälper Sverige till med att förbättra världens diplomatiska landskap en del. Det vore katastrofalt om en sådan politik skulle upphöra.

    Neve Gordon

    statsvetare och författare, Israel

    Mark LeVine

    lärare i historia och Mellanösternstudier, University of California, Irvine, USA, och Lunds universitets Centrum för Mellanösternstudier

    Översättning: Lars Ryding

    Annons
    X

    Utrikesminister Margot Wallström

    Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X