Annons
X
Annons
X
Sverige
Kommentar

Jonas Gummesson: Wallström sviker löftet till Västsahara

Margot Wallström är konstant i hetluften på den internationella arenan, senast med fördömande kritik från israeliska företrädare efter rallarsvingarna om utomrättsliga avrättningar. Nu närmast står ett svek mot Västsahara för dörren.

På partikongressen 2009 tog Wallström, då EU-kommissionär stationerad i Bryssel, upp ”kongressmotioner som lämnats in för att stärka och utveckla partiets politik för en rättvisare värld”. En av dessa motioner handlade om Västsahara, Afrikas sista koloni under spanskt styre och i decennier ockuperat av grannlandet Marocko, och kravet på självständighet, vilket också blev kongressens beslut.

2012 ställde sig S bakom ett riksdagsbeslut som uppmanade den dåvarande Alliansregeringen att erkänna ett självständigt Västsahara.

Annons
X

Nu, efter ett drygt år i regeringsställning, gäller inget av detta längre. Sveriges ambassadör i Tunisien och Libyen Fredrik Florén har på Wallströms uppdrag gjort en översyn av den svenska Västsaharapolitiken och resultatet som offentliggörs inom kort blir, enligt vad som kommit fram i SVT och TV4, att regeringen backar från tidigare utfästelser.

Ett knappt 40-tal länder, varav ett antal afrikanska, har erkänt Västsahara, men ännu inget EU-land och nu blir det – av allt att döma – inget erkännande från svensk sida heller. Frågan är då varför regeringen och Margot Wallström sviker det tidigare löftet.

En förklaring är att Wallström trots sina vackra ord på kongressen 2009 inte känner sig särskilt bunden av det beslutet. Utrikesministern är van – och har vunnit acceptans för – att flyta ovanpå det mesta, inklusive det egna partiet på ett sätt som inte skulle accepteras av någon annan ledande socialdemokrat.

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Bara det faktum att hon vid upprepade tillfällen nobbade när partiet kallade vid partiledarkriser och i andra sammanhang och istället prioriterade välavlönade uppdrag i FN och som konsult vid Postkodlotteriet understryker detta faktum. När Wallström till slut tog plats i regeringen var det helt på egna villkor och hittills har hon fått styra och ställa efter eget huvud.

    Frågan är hur länge till. Stjärnstatusen har fått sig en törn efter en rad mindre lyckade uttalanden och en uppenbar oförmåga att hålla sig till det diplomatiska protokollet med infekterade konflikter som enda resultat.

    En annan förklaring är den hägrande platsen i FN:s säkerhetsråd åren 2017–18. Margot Wallström har tidigare visat att hon är beredd att betala i princip vilket pris som helst för att nå det målet när generalförsamlingen går till omröstning under våren. Men där är det samtidigt svårt att räkna hem omedelbart ökat röststöd på att svika Västsahara. Visst kan det ge effekt i arabvärlden, men det kan också innebära tappat stöd bland afrikanska stater att gå mot självständighetslinjen.

    Den förklaring som med all säkerhet blir den officiella när Wallström inom kort tillkännager regeringens beslut är att ett svenskt erkännande av Västsahara i rådande läge skulle försvåra FN:s ansträngningar att hitta en folkrättslig acceptabel lösning mellan parterna oavsett om det rört sig om en formell självständighet eller autonomi under fortsatt marockanskt styre.

    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X