Annons
X
Annons
X

Visselblåsarsajt kämpar i motvind

Wikileaks gjorde sig känd som visselblåsarsajten som avslöjade den smutsiga verkligheten om USA:s krig.

I dag kämpar sajten och grundaren Julian Assange för att överleva en finansiell blockad samtidigt som de brottas med avhopp, slåss mot svenska rättssystemet och bråkar med medier.

Julian Assange möter pressen i London den 24 februari 2011, efter att en brittisk domstol beslutat om utlämning till Sverige.

Julian Assange möter pressen i London den 24 februari 2011, efter att en brittisk domstol beslutat om utlämning till Sverige. Foto: MATT DUNHAM

Stormen kring Wikileaks tycks ständigt ta nya tag. Sajten grundades 2006 och till en början kretsade uppståndelsen kring avslöjanden som videon collateral murder, där amerikanska soldater i en helikopter skrattande skjuter prick på civila i Irak, och uppgifter om att USA tystat ner uppgifter om tortyr i Irak. Men sedan det sensommaren 2010 blev känt att Julian Assange var misstänkt för bland annat våldtäkt i Sverige har rapporteringen allt mer handlat om Wikileaksgrundarens juridiska kamp för att slippa överlämning. I dag skriver Expressen att Wikileaks hotar med en kampanj mot Sverige om Assange överlämnas, och sajten ska ha dokument som pekar ut utrikesminister Carl Bildt som hemlig USA-informatör. SvD svarar på frågor om visselblåsarsajten.

Hur går det för Wikileaks?

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Inte sedan diplomatrapporterna, som började släppas i slutet av år 2010 har Wikileaks kommit med något nytt material. Ungefär samtidigt inledde Visa, Mastercard, Banc of America, Western Union och PayPal en blockad mot Wikileaks genom att omöjliggjöra donationer till sajten via deras kanaler. Det ledde till att Wikileaks i oktober förra året tvingades lägga ner verksamheten med att publicera läckor, och fokuserade på att slåss mot den finansiella blockaden och samla in mer pengar. Enligt Julian Assange ledde blockaden till att sajtens tillgångar minskade med runt 95 procent, från runt 100 000 euro i månaden till mellan 6 000 och 7 000 euro i månaden hösten 2011.

    Annons
    X

    Under åren ska en rad nyckelpersoner hoppat av sajten. Bland dem finns Daniel Domscheit-Berg, som anses sitta på viktig teknisk kunskap som garanterade säkerheten på sajten. Daniel Domscheit-Berg har nu skrivit en bok om Wikileaks och Julian Assange. Han är också grundaren bakom en ny läck-sajt, Openleaks. Domscheit-Berg har anklagat Wikileaks för att vara toppstyrt, och menar att Julian Assange och Wikileaks överskuggar materialet som kommit fram via Wikileaks.

    Vid flera stora släpp har Wikileaks samarbetat med stora medier som brittiska Guardian, och New York Times i USA. Men sajten, och Assange, har på senare tid hamnat i gräl med samma tidningar. Assange har bland annat hotat att stämma Guardian för ärekränkning efter att tidningen publicerat en bok om samarbetet med Wikileaks. New York Times har tagit avstånd från Wikileaks genom att skriva att samröret med sajten inte var ett samarbete, utan att Assange var en källa. I en artikel kallas Assange för arrogant och känslig. Wikileaksgrundaren svarade med att i en intervju med Rolling Stone anklaga New York Times för att ha övergett Wikileaks efter påtryckningar från USA:s regering.

    Vad händer med Julian Assange?

    I augusti 2010 briserade nyheten om att Julian Assange är misstänkt för bland annat våldtäkt i Sverige. Efter flera förvirrande och uppmärksammade turer där misstankar lades ner och sedan återupptogs häktades han samma höst i sin frånvaro. Svenska åklagaren Marianne Ny har sedan dess försökt få honom överlämnad till Sverige. Han sitter nu i husarrest, och två instanser har beslutat att han ska överlämnas. I början av februari tog Supreme Court, som är högsta instansen i Storbritannien, upp fallet och domstolens beslut väntas snart. Domstolen ska ta ställning till om en svensk åklagare har rätt att utfärda en europeisk arresteringsorder.

    Om Julian Assange överlämnas till Sverige ska en ny häktningsförhandling hållas så snart som möjligt efter att han anlänt. Sedan kommer utredningen mot Assange, som misstänks för våldtäkt, olaga tvång och sexuellt ofredande, att fortsätta. Åklagare Marianne Ny beslutar sedan om hon ska väcka åtal och fallet går till domstol eller om utredningen läggs ner.

    Julian Assange har flera gånger sagt att han är rädd att Sverige ska utlämna honom till USA. Men än så länge har USA inte begärt honom utlämnad vare sig från Storbritannien eller Sverige, och det finns heller inga formella brottsanklagelser mot honom i USA. Dessutom skulle Assange, om han kommer till Sverige, befinna sig i landet som utlämnad från Storbritannien. Det innebär att både Storbritannien och Sverige måste godkänna ett utlämnande till USA, om en sådan begäran skulle komma.

    Liksom Wikileaks tycks också Asange ha ekonomiska problem. För att få ihop pengar till sina juristkostnader och till att hålla Wikileaks flytande gick Julian Assange år 2010 med på att skriva en självbiografi. Han fick 1,2 miljoner kronor i förskott, men i våras ändrade han sig sedan ville stoppa utgivningen. Eftersom han redan gjort av med förskottet gav förlaget Canongate i höstas ut boken ändå. För några veckor sedan stämdes Julian Assange av advokatfirman Finers Stephens Innocent, eftersom han inte betalat sina räkningar, skriver Financial Times. Finers Stephens Innocent företrädde fram till i somras Assange i hans kamp för att slippa överlämnas från Storbritannien till Sverige.

    Vad händer med Bradley Manning?

    Meninge Manning misstänks vara Wikileaks huvudkälla. Han var underrättelseanalytiker i USA:s armé, positionerad i Bagdad och hade tillgång till ett servernätverk som amerikanska myndigheter använder för hemlig trafik. Han misstänks ha laddat ner en kvarts miljon hemliga dokument och videor från krigen i Irak och Afghanistan, som han ska ha lämnat vidare till Wikileaks. I maj 2010 greps han, och sedan dess har han suttit isolerad. I januari i år avslutades domstolsförhandlingar som avgjorde att Manning ska ställas inför krigsrätt. Den 23 februari inleds rättegången. Fälls Manning för den allvarligaste av de 22 anklagelserna som riktas mot honom, att han ska ha bistått fienden, riskerar han livstids fängelse. Dödsstraff finns med i straffskalan för brottet, men åklagarna har sagt att de inte kommer att kräva det.

    Annons
    X

    Julian Assange möter pressen i London den 24 februari 2011, efter att en brittisk domstol beslutat om utlämning till Sverige.

    Foto: MATT DUNHAM Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X