Annons
X
Annons
X

”Viss sorts ateism är blind för social ojämlikhet”

Det finns inte bara en sorts ateism, skriver Stephen LeDrew i ett svar på Humanisternas Christer Sturmark. Jonna Bornemark varnar i sitt svar för att fundamentalism även inom ateismen.

Kulturdebatt

Jag är glad över att få svara på Christer Sturmarks kommentar om Jonna Bornemarks understreckare om min bok. Det är viktigt att först notera att min bok handlar om ateism i USA och Kanada och inte gör några påståenden om Humanisterna som Sturmark representerar.

En av huvudpunkterna i boken är att nyateismen bara är en av flera sorters ateismer, och att det i själva verket finns många olika trosinriktningar inom rörelsen, varav vissa är i direkt motsats till varandra, vilket Bornemark också lyfter fram i sitt referat. Jag ville visa att ingen ledare kan tala för vad ateism är eller inte är, eftersom det finns en sådan mångfald av åsikter. Sturmark har kontrat med sin åsikt om humanism (vilken jag råkar sympatisera med), men han representerar inte alla ateister eller humanister.

Sturmark avvisar till exempel mina uppgifter om att det finns en koppling mellan ateism/humanism och laissez faire-individualism. Men i USA i dag finns det en stark koppling mellan dessa åsikter och vissa grupper inom den ateistiska rörelsen. Ta till exempel Michael Shermer, utgivare av Skeptic magazine, som är en libertarian och motståndare till social välfärd. Han tror att darwinismen visar oss att vägen till ekonomiskt välstånd går genom att ta bort alla statliga regleringar så att samhället kan ”utvecklas” naturligt. Och Shermer är inte ensam.

Annons
X

Detta leder oss till frågan om scientism, vilket är en sorts tro som innebär att man tillämpar naturvetenskapliga teorier på den sociala världen, i likhet med hur Shermer tillämpar darwinistiska teorier på ekonomi. Det är ett faktum att många nyateister är fientliga mot samhällsvetenskaper och humaniora. Richard Dawkins har skrivit många nedsättande kommentarer om sociologi, Sam Harris säger att neurovetenskapen kan ge en ny grund för moralen och Lawrence Krauss kallar filosofin en ”debil” disciplin. Detta är direkta resultat av deras åsikt att naturvetenskapen är den enda legitima kunskapskällan, vilket i sig är en ideologisk tro.

Sturmarks påståenden om hur ateism och sekulär humanism är definierade och vilka trossatser som följer med dem reflekterar hans egna åsikter och några grundläggande ordboksdefinitioner. Men ser man närmare i praktiken innebär ateism många olika saker för olika personer. För nyateisterna innebär det vetenskapens överhet, men mer djupgående innebär det ett försvar för det västerländska sättet att organisera samhället (liberal kapitalism). På så sätt är det i själva verket en konservativ rörelse som blir blind för social ojämlikhet och i stället skyller sociala problem på religionerna.

För andra personer innebär ateism och sekulär humanism medkänsla för sin medmänniska och ett förkastande av alla sortera förtryck. Det är viktigt att notera att många atister i USA ogillar scientismen och nyateisternas aggressiva förhållningssätt och i stället arbetar för att koppla ateism till frågor om social rättvisa och en strävan mot större jämlikhet.

Det är passande att Sturmark menar att sekulär humanism är motsatsen till laissez faire-individualism, eftersom den ateistiska rörelsen bland annat har sina rötter i de radikala 1800-talsrörelserna för social rättvisa, vilket vissa ateister nu också börjar återupptäcka. Men åtminstone i USA är det många som skulle vara oense med honom.

Stephen LeDrew

Stephen LeDrew, författare till ”The evolution of atheism: The politics of a modern movement”.

Jonna Bornemark svarar:

Det är intressant att Sturmark vill få den aktuella understreckaren till att utgöra mina personliga åsikter när jag i själva verket bygger på Stephen LeDrews mångåriga forskning. Det är också förvånande att Sturmark inte hört begreppet nyateism, som är väl inarbetat i den amerikanska kontexten, och lika ovetande verkar han vara om begreppet scientism som även det är väletablerat och väl beforskat.

På liknande sätt finns det också forskning om hur den svenska humanistiska rörelsen ibland gränsar till islamofobi, vilket främst har visats av religionsvetarna Susanne Olsson och Simon Sorgenfrei. Eftersom Sturmarks respons publicerades på internationella kvinnodagen kan jag inte heller låta bli att med förvåning notera att 100 procent av alla kritiska kommentarer jag fått kring understreckaren har kommit från män.

Jag hoppas att Sturmark med flera läser LeDrews bok och på så sätt ökar sina kunskaper om den egna traditionen. I dag verkar Humanisterna oförmögna att skilja på olika typer av ateism och inse att fundamentalismens faror inte bara hotar inom religiösa livsåskådningar utan även inom deras egen ateism.

Jonna Bornemark

Jonna Bornemark är docent i filosofi samt lärare och forskare vid Centrum för praktisk kunskap, ­Södertörns högskola.

Annons
Annons
X
Annons
X