Annons
X
Annons
X

Vindkraftbolag ersätter sällan

Vindkraftbolagen lovar att ersätta bygden för ingreppet som en vindkraftspark innebär. Men ersättningarna betalas sällan ut och fungerar snarare som lockbete menar kritikerna. Den ansvariga ministern, Anna-Karin Hatt, vill inte lagstifta om ersättningar till de som drabbas av vindkraftsprojekten.

När ett företag vill bygga vindkraft är det vanligt att lokalbefolkningen erbjuds ersättning för det intrång som bygget innebär. Denna så kallade bygdepeng är enligt branschföreträdare normalt en procent av bruttovärdet av producerad el. Många kommuner har också just en procent inskrivna i sina vindkraftspolicys.

I realiteten är det dock långt i från alla företag som kompenserar lokalbefolkningen med så mycket som en procent. Det menar Jonny Fagerström som är medieansvarig på Föreningen Svenskt Landskapsskydd, som har 50 lokalföreningar i landet och totalt 30000 medlemmar.

– Vi har inte sett något ställe där det här har fungerat fullt ut, alltså där man har betalat ut de pengar som man en gång pratat om att man ska göra. Det har lovats vitt och brett, ofta i form av avsiktsförklaringar, men det har inte slutits några fungerande avtal, säger Jonny Fagerström.

Annons
X

Genom en lagändring 2009 fick kommunerna rätt att stoppa större vindkraftsprojekt, en slags vetorätt. Enligt Jonny Fagerström används bygdepengen som ett lockbete för att tysta kritiker i ett initialt skede av tillståndsprocessen.

– Vi ser bygdepengen som ett försök till muta. Bolagen försöker muta folket till att tiga och kommunpolitikerna till att säga ja till projekten.

Några som ofta är positiva till vindkraftsetableringar är markägarna, eftersom de är garanterade ersättning för att bolaget ska få arrendera marken.

– Markägarna binder man upp först så att de positiva till projektet. De säger kanske ja till bygdepeng via en förening de har, men det är inte säkert att föreningen har majoritet i bygden.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I Jämtlands län har kommunerna gått samman och gemensamt krävt en procent i bygdepeng. En genomgång gjord av Östersunds posten nyligen visar dock att de senaste projekten i länet inte givit mer än 0,2 procent i bygdepeng.

    Enligt Gunnar Fredriksson på branschorganisationen Svensk Vindenergi är det naturligt att bygdepengen är olika stor på olika platser. Hur mycket bygdepeng som betalas ut är inte något som Svensk Vindenergi har några synpunkter på.

    – Det får bolagen bestämma själva, men jag känner inte igen att bolagen skulle gå ut och lova någonting och sedan inte hålla det.

    När det gäller vattenkraften finns det noggrant reglerat hur lokalbefolkningen ska kompenseras. Ersättningens storlek bestäms av domstol och utbetalningarna administreras av länsstyrelserna. Men några liknande regler finns alltså inte för vindkraften och från regeringens sida finns det heller inga planer på att lagstifta om bygdepengen.

    – Vi tycker att det här är något som man måste komma överens om mellan den enskilde vindkraftsbyggaren och lokalsamhället eftersom förutsättningarna kan variera från fall till fall. Vi vill inte med nationella pekpinnar föreskriva exakt hur det här ska se ut, säger it- och energiminister, Anna-Karin Hatt (C).

    Hon tycker att det är positivt om företagen jobbar för att få ett folkligt stöd för sina etableringar. Ett sätt kan vara att erbjuda bygdepeng. Hon ser inte något problem med att kommunerna skriver in i sina vindkraftspolicys att de önskar bygdepeng från bolagen.

    – Det finns inget som hindrar att kommuner uttalar sig för att det är angeläget att vindkraftsbyggare för tillbaka en del av sina vinster till det lokala föreningslivet. Däremot finns det inget lagstöd för någon kommun att kräva en bygdepeng för de tillstånd som kommunen behöver ge för att det ska kunna byggas vindkraftsverk.

    LÄS MER: ”Det här tar bort hela naturupplevelsen”

    Annons
    X
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X