Annons
X
Annons
X

Vilken vård bör vi betala själva?

Detsaknas tydliga principer i vården för att avgöra vad som ska finansieras privat respektive offentligt. Därför blir besluten ofta godtyckliga. Varför ska vi till exempel betala privat för glasögon medan hörapparater står det offentliga för? I dag publiceras en SNS-rapport som föreslår ett nytt ramverk för prioriteringar.

Med ökade behov och knappare resurser kommer det inte vara möjligt att offent­ligt finansiera alla läkemedel och behandlingar som har positiv medicinsk effekt och som människor efterfrågar, skriver författarna.

Med ökade behov och knappare resurser kommer det inte vara möjligt att offent­ligt finansiera alla läkemedel och behandlingar som har positiv medicinsk effekt och som människor efterfrågar, skriver författarna. Foto: AXEL ÖBERG

BRÄNNPUNKT | NY RAPPORT

Valet att behandla en patient innebär alltid att någon annan patient väljs bort – medvetet eller omedvetet.
Per Carlsson och Gustav Tinghög

Den åldrande befolkningen kommer att ställa den svenska välfärdsstaten inför stora utmaningar när allt färre yrkesarbetande ska finansiera allt fler äldres konsumtion av välfärdstjänster. Med ökade behov och knappare resurser kommer det inte vara möjligt att offentligt finansiera alla läkemedel och behandlingar som har positiv medicinsk effekt och som människor efterfrågar.

Redan i dag finansieras nästan 20 procent av kostnaderna för hälso- och sjukvård privat. Med krav på hårdare prioriteringar inom den offentliga budgeten är det högst troligt att denna andel kommer att öka. Men vi saknar i dag tydliga principer för att avgöra vad som ska finansieras privat respektive offentligt. Därför blir besluten ofta godtyckliga. Varför ska vi betala privat för våra glasögon medan hörapparater står det offentliga för?

Annons
X

Idag har vi stora skillnader mellan landstingen vad gäller beslut om egenfinansiering. Dels har landstingen olika nivå på egenavgifter, dels görs olika bedömningar av vilka vårdtjänster och produkter som landstinget ska betala för. Exempelvis utgår i några landsting en ekonomisk ersättning med 2250 kronor per år till personer med glutenintolerans för merkostnad för särskilda livsmedel, medan flertalet landsting inte betalar något.

I en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) föreslår vi ett ramverk med tydliga kriterier för att mer enhetligt bedöma vilka läkemedel och andra hälso- och sjukvårdstjänster som är rimliga att finansiera privat.

Vi föreslår följande sex kriterier:

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    • Tillräcklig kunskap. Det bör vara möjligt för individen att bedöma behov, kvalitet och effekt utan att behöva undersökning och rådgivning av en läkare.

    • Självständighet. Användarna bör vara i stånd att självständigt kunna göra rationella överväganden om för- och nackdelar med behandlingen.

    • Små sidoeffekter för andra. Effekten av behandlingen bör främst gälla individen själv och i liten grad andra.

    • Tillräcklig efterfrågan. Efterfrågan bör vara tillräckligt hög och regelbunden för att en marknad ska uppstå, utan offentliga subventioner.

    • Överkomligt pris. Den årliga kostnaden för behandlingen bör vara relativt låg. Att definiera vad som är ett överkomligt pris och när undantag från detta ska göras är en politisk fråga. I våra kriterier har vi utgått från en gräns på 2200 kronor per år – dagens nivå på högkostnadsskyddet för läkemedel.

    • Livsstilsförbättring. Behandling som syftar till att förbättra individens prestationsförmåga eller fysiska utseende utöver vad som kan anses krävas för att fungera normalt i samhället bör finansieras privat.

    I rapporten ”Läkemedel – när är det rimligt att betala själv?” prövar vi kriterierna för egenfinansiering på ett antal läkemedel. Ett av de läkemedel vi studerat är statiner som används för att sänka blodfetter och minska risken för åderförkalkning. I England säljs sådana läkemedel som egenvårdsprodukter sedan 2004. I Läkemedelsverkets rekommendationer framhålls att det är patienter som har hög risk för hjärt-kärlsjukdom och höga kolesterolvärden som i första hand bör behandlas. Dock finns det studier som visar att även andra grupper har nytta av blodfettssänkande läkemedel.

    Om man tillämpar våra föreslagna kriterier på blodfettssänkande läkemedel är det flera faktorer som talar för att det kan vara lämpligt att öppna möjligheten för egenvård och privat finansiering. Målgruppen utgörs av personer med förutsättningar att fatta rationella och välmotiverade beslut. Priset är lågt och biverkningarna få. Läkemedlet används framför allt förebyggande för att minska små risker och ge en förbättrad livskvalitet i form av en känsla av trygghet.

    Det är hög tid att någon väcker liv i den slumrande debatten kring hur våra sjukvårdsresurser ska fördelas. I takt med att internet har blivit en naturlig del i vår vardag har patienter i allmänhet blivit mer välinformerade konsumenter av vård och har inte sällan en tydlig idé om vilken vård som är bäst för just dem. Svensk hälso- och sjukvård måste skaffa sig verktyg för att hantera denna nya verklighet. Valet att behandla en patient innebär alltid att någon annan patient väljs bort (medvetet eller omedvetet). Förmågan att sätta rimliga gränser är därför nyckeln till att skapa ett framtida sjukvårdssystem som är både effektivt och rättvist. Vi efterlyser initiativ för att få till stånd tydliga principer för egenansvar och prioriteringar i den svenska sjukvården. I Norge genomförs nu en sådan översyn för tredje gången. Det är hög tid att den svenska regeringen tar liknande initiativ.

    PER CARLSSON

    professor vid Prioriteringscentrum,

    Linköpings universitet

    GUSTAV TINGHÖG

    fil dr, forskare vid Prioriteringscentrum,

    Linköpings universitet

    Annons
    Annons
    X

    Med ökade behov och knappare resurser kommer det inte vara möjligt att offent­ligt finansiera alla läkemedel och behandlingar som har positiv medicinsk effekt och som människor efterfrågar, skriver författarna.

    Foto: AXEL ÖBERG Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X