Annons
X
Annons
X

Vidgade vyer med fjärrstyrd flygledning

Behöver flygledaren verkligen sitta i ett torn vid flygplatsen för att styra piloterna och deras plan till rätt ställe? Det kan man fundera på efter att ha sett hur det ser ut när flygledarna i ställer sitter vid stora bildskärmar och via en bra datalänk följer planen från ett kontor långt därifrån.

Louise Westberg, som normalt jobbar med säkerhetsfrågor på LFV, testar den nya utrustningen.

Louise Westberg, som normalt jobbar med säkerhetsfrågor på LFV, testar den nya utrustningen. Foto: LFV.

De stora 55 tums-skärmarna står tryckta mot varandra och välver sig ut från väggen. Och där, långt ute till höger på en av skärmarna ser vi hur ett plan kommer in för landning på flygplatsen i Sundsvall.

Det kommer ned, vänder om och rullar in mot terminalbyggnaden medan vi på en annan skärm ser informationen dyka upp kring ett annat plan som närmar sig. Efter ett tag blir även det synligt för blotta ögat och vi börjar följa det med zoomkameran, den som fungerar som ett digitalt alternativ till flygledarnas kikare.

För det här är inget vanligt flygledartorn. Det är i själva verket inget torn alls. Det är en demonstrationsanläggning som statliga LFV och Saab tagit fram för att visa hur man i praktiken kan fjärrstyra ett flygledartorn.

Annons
X

Men efter att ha jobbat med tekniken i sex år och prövat den en längre tid är man nu redo att under första kvartalet 2014 på riktigt dra igång världens första fjärrstyrda flygledartorn som är godkänt för ordinär drift, inte bara för test.

Och det tornet ligger i Sundsvall, eller snarare, de flygledare som sköter tornet sitter i en vanlig kontorslokal vid Sundsvalls flygplats. Därifrån övervakar de sedan via bildskärmarna Örnsköldsviks flygplats.

”Systemet justerar bilderna så att man ser tydligare även om en del ligger i mörk skugga”.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Allt bygger på ett nytt system som Saabs tekniker utvecklat ihop med LFV, det verk som svarar för flygtrafikledningen i Sverige.

    Principen för hela systemet är rätt enkel. I stället för att ha ett vanligt flygledartorn sätter man upp ett kameratorn. Från tornet har kamerorna full täckning över flygplatsen och sedan förs bilderna via ett datanät över till flygledarna som kan sitta nästan var som helst.

    I Australien har man till exempel testat tekniken genom att styra flygplatsen i Alice Springs, mitt i Australien, från Adelaide vid sydkusten. Flygledarna har med andra ord suttit ungefär 1 500 kilometer från flygplatsen.

    Sedan kan de kommunicera med piloterna på samma sätt som vanligt och ge dem instruktioner om hur de ska starta, landa och flytta sig på flygplatsen.

    Mikael Henriksson, projektledare på LFV, är förstås entusiastisk inför det hela. I en konservativ bransch där minsta förändring ska granskas i detalj under lång tid har han jobbat med ett system som i ett slag förändrar mycket.

    – Jag har varit flygledare i 38 år. Under den tiden har jag fått se hur vi fått solfilm på rutorna, tjockare glas i flygledartornet och flugfångare. Mer har inte hänt, men nu väntar ett paradigmskifte, säger Mikael Henriksson.

    Genom att sköta flygledartornen på distans vinner man en rad fördelar. Det blir mindre ensamarbete, det blir lättare att hålla liv i små flygplatser och i nödlägen går det snabbt att på distans få igång en liten flygplats som bara har öppet begränsade tider. En annan aspekt är förstås att man sparar pengar genom att centralisera flygledarna.

    – Fast det viktigaste är att man som flygledare faktiskt får en bättre uppfattning om vad som pågår när man byter ut fönstren i flygledartornet mot bildskärmar, säger Mikael Henriksson.

    Det kan ju låta lite märkligt. Men efter att ha tittat på hur det ser ut på skärmen är det lätt att förstå honom. Systemet justerar bilderna så att man ser tydligare även om en del ligger i mörk skugga och den andra i skarpt solljus. Dessutom finns det kameror som med infrarött ljus hjälper flygledarna att se i mörker.

    Det låter onekligen som en hel rad förbättringar. Men det är lätt att också se riskerna med systemet. Vad händer exempelvis om en datakabel grävs av eller om några hackare tar sig in i systemet och försöker ta kontroll över flygledningen?

    Per Ahl, marknadschef för systemet på Saab, försäkrar att man alltid har alternativa vägar för datatrafiken. Trots att det handlar om högupplösta bilder har man också lyckats komprimera överföringen så mycket att det teoretiskt räcker med ett bra mobilnät för att klara trafiken.

    – Systemet är helt säkert, säger Per Ahl och så berättar Saabfolket om hur datatrafiken hela tiden kontrolleras för att man ska se att ingen inkräktare tar sig in.

    Dessutom ser de en väldig potential i att sälja systemet över världen. Många länder behöver spara och i USA diskuterar man till exempel att stänga ett stort antal regionala flygplatser. Möjligen kan en del av dem räddas om man får ned kostnaden genom att styra flygledartorn på distans.

    – Intresset är jättestort världen över. Kina ska till exempel bygga 250 nya flygplatser de närmaste åren och kan inte utbilda personal till alla. Då är fjärrstyrda torn en lösning. Vi ser också hur militären är intresserad av systemet, säger Per Ahl.

    Annons
    Annons
    X

    Louise Westberg, som normalt jobbar med säkerhetsfrågor på LFV, testar den nya utrustningen.

    Foto: LFV. Bild 1 av 2

    I toppen på tornet har Saab placerat sin specialbyggda kameralåda som innehåller flera kameror som övervakar allt som sker på marken och i luften kring flygplatsen.

    Foto: LFV. Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X