Annons
X
Annons
X

Vi vill ge brottsoffer mer stöd

Regeringen lägger nu ett lagförslag om en ny brottsskadelag som syftar till att förbättra systemet med brottsskadeersättning till brottsoffer, skriver Beatrice Ask, Johan Pehrson, Johan Linander och Caroline Szyber.

Beatrice Ask, Johan Pehrson, Johan Linander och Caroline Szyber.

Beatrice Ask, Johan Pehrson, Johan Linander och Caroline Szyber. Foto: YVONNE ÅSELL, HENRIK MONTGOMERY/TT, INGVAR KARMHED

BRÄNNPUNKT | BROTTSSKADEERSÄTTNING

Ett barns rätt till brottsskadeersättning ska aldrig preskriberas före 21 års ålder.
Beatrice Ask, Johan Pehrson, Johan Linander och Caroline Szyber

Att minska brottsligheten så att färre drabbas av brott är det bästa sättet att öka tryggheten. I den senaste nationella trygghetsundersökningen framgår att känslan av trygghet ökar och att utsattheten för brott minskar. Det är positiva besked, men det finns fortfarande många utmaningar.

De som ändå drabbas av brott ska få stöd och hjälp till upprättelse. Att rättsväsendet lyckas med sina huvuduppgifter, det vill säga att utreda brott, gripa misstänkta och döma de skyldiga, är en del av denna upprättelse. Ekonomisk ersättning är en annan del i samhällets arbete för att minska skadeverkningarna av brott och samtidigt hjälpa brottsdrabbade som inte får ersättning på annat sätt.

I de fall brott inte kan förebyggas måste samhällets resurser rikta in sig på att minska skadeverkningarna av brott och hjälpa brottsdrabbade. Brottsoffer måste känna att de får ett starkt och adekvat stöd från samhället när det som mest behövs. Det är därför angeläget att systemet med brottsskadeersättning fungerar bra. Regeringen lägger nu ett lagförslag om en ny brottsskadelag som syftar till att förbättra systemet med brottsskadeersättning till brottsoffer. Förslaget innehåller bland annat följande nyheter som stärker brottsoffrets ställning.

Annons
X

• Om en domstol efter en sakprövning har dömt ut skadestånd för kränkning ska Brottsoffermyndigheten inte kunna besluta om en lägre ersättning i den delen än vad som följer av domstolens avgörande. Genom förslaget garanterar staten att brottsoffret i fler fall får hela den ersättning som han eller hon är berättigad till enligt domen. Brottsoffret slipper därmed att kräva in resterande del från gärningsmannen och kan snabbare lägga den traumatiska händelsen bakom sig.

• Takbeloppet för kränkning tas bort. Genom förslaget garanterar staten att de brottsoffer som drabbas av de allvarligaste brotten får hela den kränkningsersättning som de har rätt till.

• Ansökningstiderna förlängs från två till tre år. Genom förslaget får de brottsoffer som i dag riskerar att inte hinna med att söka brottsskadeersättning längre tid till att ge in en sådan ansökan. På så sätt ges brottsoffret större utrymme att bearbeta att han eller hon utsatts för brott, utan att för den skull gå miste om sin rätt till statlig brottsskadeersättning.

• Barn ska alltid kunna ge in en ansökan om brottsskadeersättning till och med den dag brottsoffret fyller 21 år. I de fall där vårdnadshavarna missar eller inte vill ge in en ansökan för sitt barns räkning, ges barnet genom förslaget möjlighet att inom tre år från 18-årsdagen själv ge in en ansökan om ersättning till Brottsoffermyndigheten.

• Det ska räcka med en vårdnadshavares underskrift för att ett barn ska kunna ansöka om brottsskadeersättning. I de fall där en av föräldrarna har begått brott mot sitt barn, eller om en förälder annars utan godtagbara skäl motsätter sig att barnet får ersättning, ska den andra vårdnadshavaren ensam kunna hjälpa sitt barn att ansöka om brottsskadeersättning.

• Ett barns rätt till brottsskadeersättning ska aldrig preskriberas före 21 års ålder. Förslaget syftar till att barns rätt till brottsskadeersättning i princip alltid ska kunna göras gällande av barnet. Genom förslaget utsträcks därför preskriptionstiden så att barnets rätt aldrig släcks ut före 21 års ålder, alldeles oavsett hur lång tid som har förflutit från brottet.

I lagförslaget lämnas också förslag som syftar till att skärpa kraven på återbetalning från de gärningsmän som begått brott och därmed ska betala skadestånd. Förslagen syftar till att understryka principen om att det ytterst är gärningsmannen som bör ansvara för de brottsskador som han eller hon orsakar. Brott ska inte betala sig. Det är brottslingen som ska betala för sig. Om gärningsmannen är känd ska Brottsoffermyndigheten som utgångspunkt av honom eller henne återkräva ett belopp motsvarande den utbetalade brottsskadeersättningen.

Staten ska även ha samma rätt till ränta som brottsoffret har, det vill säga gärningsmannen ska inte komma i ett bättre läge endast för att staten går in och kompenserar brottsoffret. Det kan i vissa fall uppfattas som stötande att en person riskfritt kan få brottsskadeersättning trots att han eller hon samtidigt har en stor skuld till staten på grund av tidigare allvarlig brottslighet. I de fallen där en person har tidigare skulder till Brottsoffermyndigheten på grund av brott, ska sådana skulder kunna avräknas från en eventuell framtida brottsskadeersättning (så kallad kvittning). Genom förslaget om en kvittningsrätt för staten kommer sådana oönskade resultat att kunna undvikas i framtiden.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. De nya förslagen blir en pusselbit i det fortsatta arbetet för ett starkare skydd för brottsoffer. Just nu arbetar vi tillsammans med våra allianspartier i en rättsgrupp som träffas regelbundet för att ta fram en gemensam rättspolitik i god tid före valet. En viktig fråga är skyddet för brottsutsatta. Så tar vi ansvar för ett tryggare Sverige.

BEATRICE ASK (M)

justitieminister

JOHAN PEHRSON (FP)

riksdagsledamot

JOHAN LINANDER (C)

riksdagsledamot

CAROLINE SZYBER (KD)

riksdagsledamot

Annons
Annons
X

Beatrice Ask, Johan Pehrson, Johan Linander och Caroline Szyber.

Foto: YVONNE ÅSELL, HENRIK MONTGOMERY/TT, INGVAR KARMHED Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X