Annons
X
Annons
X

Vi sprider kostråden som regeringen stoppade

Vi sprider nu själva de kostråd som regeringen stoppat. Vi gör det för att Sverige inte har råd att vänta på politiker som inte vågar ta ansvar och fatta nödvändiga men obekväma beslut, skriver företrädare för tankesmedjan Dyrare mat, nu!, Naturskyddsföreningen, ABF och Sveriges Konsumenter.

Imorgon samlas företagare, politiker och intresseorganisationer på Öland för att diskutera framtiden för Sverige som det nya matlandet.

Imorgon samlas företagare, politiker och intresseorganisationer på Öland för att diskutera framtiden för Sverige som det nya matlandet. Foto: KERSTIN CARLSSON/SCANPIX

BRÄNNPUNKT | MATEN

Imorgon samlar Landsbygdsminister Eskil Erlandsson företagare, politiker och intresseorganisationer på Öland för att diskutera framtiden för ministerns vision om Sverige som det nya matlandet. Avslöjandet att ministern stoppar Livsmedelsverkets arbete med att ta fram miljösmarta kostråd gör det tydligt att visionen om en fri marknad går före visionen om att mat ska produceras på ett sätt som anses hållbart både idag och för framtiden i Matlandet Sverige. Vi har inte råd med politiker som inte vågar sätta miljömål före de kortsiktigt ekonomiska.

Om landsbygdsministern menar allvar med sin vision måste han våga gå före och slåss för den svenska maten, även bland sina europeiska kollegor. Vi tror att Sverige kan gå före och publicerar därför Livsmedelsverkets kostråd på våra egna hemsidor.

Handel har bidragit till att många länder kunnat ta sig ut ur fattigdom. Men samma regler kan inte appliceras på tomater och tv-apparater. Avregleringen av jordbrukspolitiken och EU-inträdet har gjort att maten blivit billigare för konsumenten. Vad många konsumenter inte vetat om är att de sänkta matpriserna har haft en baksida. Idag kan det vara billigare att äta en tomat importerad från Holland i december än att äta en svensk tomat i augusti. Det beror på att mycket av kostnaderna dolts genom subventioner eller att vi tär på ändliga resurser, så som olja och fosfor.

Annons
X

Den fria inre marknaden inom EU har gett konkurrensfördelar till mat med stor miljöpåverkan.

I propositionen “En sammanhållen klimat- och energipolitik” som regeringen presenterade 2008 konstateras att uppskattningsvis 20 till 25 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och 20 procent av all energiförbrukning kommer från matproduktionen. Som en åtgärd gavs Livsmedelsverket tre miljoner kronor för att ta fram och informera konsumenter och storhushåll hur de kan göra miljösmarta livsmedelsval. Syftet var inte enbart att motverka klimatförändringarna utan skulle bidra till flera av regeringens miljömål, bland annat målen om en giftfri miljö och att motverka övergödning.

Med hjälp av bland annat forskare vid Centrum för uthålligt lantbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet tog Livsmedelsverket fram faktaunderlag för att kartlägga våra vanligaste livsmedels miljöpåverkan. Innan råden antogs behövde de enligt EU:s regler först godkännas av EU-kommisionen. Här stötte de miljösmarta kostråden på patrull. Råden förespråkade närproducerad mat – för att minska transporterna, vilket EU-kommisionen tolkade som ett hinder mot den fria inre marknaden. Trots att Livsmedelsverket gick kommissionen till mötes och omformulerade kostråden stoppades processen av regeringskansliet. Ett beslut som Eskil Erlandsson senare sagt sig ta ansvar för.

Självklart ska reglerna för handeln inom EU eftersträva rättvisa för alla producenter. Men handel är komplext. Det som är bra för en aktör kan vara dåligt för en annan. Är det rimligt att fri konkurrens ska prioriteras framför att vi ska kunna garantera förutsättningar att kunna producera mat på ett hållbart sätt även i framtiden? De kostråd som Livsmedelsverket föreslagit väger in denna komplexitet. De lämnar öppet för konsumenter att själva tänka, välja och göra medvetet aktiva val i butiken. Konsumentens makt är avgörande för en mer hållbar konsumtion. Politikens roll måste vara att möjliggöra för oss att agera som medvetna konsumenter. Folkbildning får inte ses som handelshinder.

Tonvikten i diskussionen bör istället ligga på hur vi vill att konkurrensen ser ut. Vill vi konkurrera om det lägsta priset på varor som gräver oss djupare ner i en miljömässig skuldfälla? Eller vill vi adressera de miljöproblem som vi står inför och på allvar och låta den visionen gå före frihandelns dogmatik? Matens miljöpåverkan måste vara en del av priset. Ett första steg är att konsumenter är medvetna om vad de betalar för.

Vi sprider nu själva de kostråd som regeringen stoppat. Vi gör det för att Sverige inte har råd att vänta på politiker som inte vågar ta ansvar och fatta nödvändiga men obekväma beslut. Vi gör det för att de miljösmarta kostråden är väl avvägda och för att de är ett viktigt steg för att minska matens miljöpåverkan. Vi gör det också för att svenska konsumenter har rätt att ta del av den kunskap som vi genom våra skattemedel betalt för.

Sveriges regering behöver ta ledarskap när det gäller miljöfrågorna. EU måste bli ett verktyg för medlemsländerna att ta gemensamma steg i en hållbar riktning i klimat- och miljöfrågorna. EU får aldrig bli ett hinder för utveckling och framsteg.

LINUS KÄLLANDER

talesperson tankesmedjan Dyrare mat, nu!

SVANTE AXELSSON

generalsekreterare Naturskyddsföreningen

KARL-PETTER THORWALDSSON

ordförande ABF

JAN BERTOFT

generalsekreterare Sveriges Konsumenter

Annons
Annons
X

Imorgon samlas företagare, politiker och intresseorganisationer på Öland för att diskutera framtiden för Sverige som det nya matlandet.

Foto: KERSTIN CARLSSON/SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X