Annons
X
Annons
X

Tove Lifvendahl: Vi kan inte förlita oss på turen nästa gång

Bombdådet i Lahore
En stillsam manifestation efter påskattacken i Lahore.

En stillsam manifestation efter påskattacken i Lahore. Foto: Shakil Adil / TT / NTB Scanpix

De kristnas påskfirande på Påskdagen i Lahore, Pakistans näst största stad, slutade i ett blodbad. En självmordsbombare sprängde sig till döds på en parkeringsplats vid parken Gulshan-e-Iqbal, dit många familjer begett sig på grund av storhelgen för att fira och umgås. Explosionen skedde bara några meter från den del av parken där barnen lekte i gungor och karuseller. I SVT:s nyhetssändning berättar ögonvittnet Afzal hur han burit 20 barn till ambulanserna. Över 70 personer har i skrivande stund mist livet, och över 300 vårdas på sjukhus. De flesta offer är kvinnor och barn.

Enligt New York Times var detta det tredje bombdådet bara under den senaste månaden. Statsvetarprofessorn Sten Widmalm vid Uppsala universitet sade till Sveriges Radio att staden de senaste 15 åren har haft en starkt negativ utveckling, och att det inte är ovanligt med attacker riktade mot kristna. Även inriktningen av civila offer känns igen. ”Man väljer ut skolor, med små barn. Man väljer ut sjuksköterskeutbildningar med bara kvinnor. Man väljer ut moskéer där folk går för att be, och spränger bomber på sådana ställen.” (SR 27/3)

Det är en fraktion av den sunniextrema talibanrörelsen Tehreek-e-Taliban Pakistan, Jamaatul-ul-Ahrar, som har tagit på sig massmordet. Tehreek-e-Taliban Pakistan (TTP) är en paraplyorganisation för flera pakistanska rebellgrupper. Ledarna för TTP har traditionellt kommit från de klankontrollerade nordvästra delarna av landet, men utgör i dag ett ganska löst nätverk med närvaro även i storstäder som Karachi. 2007 bildades TTP av en krigsherre från klanområdena i Södra Waziristan, Baitullah Mehsud, utpekad som ansvarig för mordet på den pakistanska oppositionsledaren Benazir Bhutto.

Annons
X

En FN-rapport 2007 lade ansvaret på Mehsud för 80 procent av alla självmordsbombningar i Afghanistan. Den 30 mars 2009 dog sju poliser och två civila i ett självmordsattentat mot polisskolan i Lahore, vilket Mehsud själv tog på sig skulden för. Han dog i augusti 2009 efter en amerikansk flygattack.

Enligt jihadistorganisationen var målet kristna, trots att majoriteten av offer var muslimer. Talespersonen för Jamaatul-ul-Ahrar, Ehsanulla Ehsan, sade att påskattacken var ett meddelande till premiärminister Sharif att talibanerna nu tagit sig in i Lahore (AP 28/3). Fraktionen säger sig vilja inrätta ett emirat i Pakistan, med extrem tolkning av islamisk lag.

Pakistan är ett tydligt exempel på islamiseringen som pågår i Mellanöstern, till stor sorg för miljoner muslimer i landet och är delvis en reaktion på tidigare liberaliseringar. Landet har en ung befolkning, och rapporter om ungas radikalisering görs.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Attacken i Lahore 2009 väckte inte samma reaktioner i Sverige som den 2016. Omfattningen i termer av offer var förvisso inte densamma, men i dag är igenkänningen en annan. Europa har precis som utlovats av Islamiska staten blivit ett slagfält för jihad, och i den senaste attacken i Bryssel miste två svenskar livet.

    Den 11 december 2010 hade det kunnat bli fler. Det var ren tur att explosionerna nära Drottninggatan inte skördade fler än ett liv. Tio minuter innan självmordsbombaren Taimour Abdulawahab mötte döden, skickades ett e-postmeddelande till TT och Säpo. Meddelandet var tydligt: ”Nu har islamiska staten uppfyllt vad de har lovat er. Vi finns nu här i Europa och i Sverige, vi är en verklighet, inget påhitt […]. Våra aktioner kommer att prata för sig själva.”

    Efter attentatet i Bryssel lät Islamiska staten göra ett engelskspråkigt uttalande om ”den välsignade Brysselräden mot belgiska korsfarare”, i vilket man redogjorde för resultatet av attacken, prisade Allah och utlovade ”svarta dagar”, än ”mer förödande”.

    Detta är besked att ta seriöst. Att gripas av fördunklande skräck kommer inte att hjälpa oss, men däremot att förstå hotets allvar. Clint Watts, tidigare bl a amerikanska armén, FBI, och expert på transnationella terroristhot och jihadism, skriver på Geopoliticus, Foreign Policy Institutes blogg, att Parisattackerna triggade en våg av affilierade IS-attacker samt konkurrerande attacker från AQIM (al-Qaida i islamiska Maghreb) – en radikal islamistisk milis, samt inspirerade ensamvargar och små celler i Philadelphia och San Benardino. Det är inte osannolikt att Brysselattackerna skapar samma reaktioner, och därmed utlöser fler dåd, skriver Watts och avslutar med frågan om världens kontraterrorister kan stoppa trenden (Fpri.org 22/3).

    Det kan bara finnas ett svar på den frågan, och Sverige är i högsta grad inblandat och påverkat. Islamiska jihad har kommit nära och är här för att stanna. Sverige utmärker sig sedan en tid som ett land från vilket många jihadkrigare reser från och till. Redan förra året kallade Säpo situationen med svenskar som ansluter sig till IS ”exceptionell”. ”Det kan inte fortsätta rekryteras. Då kommer vi till sist inte klara det”, sade Säpochefen Anders Thornberg (Aftonbladet 22/5-15). Tydligare kan det inte sägas.

    Att Taimour Abdulawahab inte tog med sig fler i döden var ren tur. Och en mycket tydlig signal om att Sverige inte på långa vägar har gjort tillräckligt.

    Brussels' Big Terrorism Problem: Is This the Islamic State? - Foreign Policy Research Institute

    fpri.org

    Raheem ul Haque: Youth Radicalization in Pakistan

    usip.org
    Annons

    En stillsam manifestation efter påskattacken i Lahore.

    Foto: Shakil Adil / TT / NTB Scanpix Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X