Annons
X
Annons
X

Experter: Vattenfall får 3 miljarder – inte 25

I stället för över 25 miljarder kronor får skattebetalarna troligen nöja sig med 2–3 miljarder när Vattenfall nu säljer ut sitt östtyska brunkol. Det hävdar analytiker som SvD Näringsliv har talat med. I värsta fall kan det bli nära noll.

Vattenfall säljer tyska brunkolen
Kolbrytning vid Vattenfalls gruva Welzow-Süd.

Kolbrytning vid Vattenfalls gruva Welzow-Süd. Foto: Simon Paulin

I kampen om Vattenfalls gruvor och kraftverk i Tyskland är det tre tjeckiska företagsgrupper som tävlar mot varandra. Två som leds av miljardtunga oligarker. Ett som är till 70 procent statsägt.

– Ingen av dessa kommer att vara beredd att betala de priser som har nämnts, alltså drygt 20 miljarder kronor.

– I verkligheten kommer det att bli ett mycket, mycket lägre pris om en affär ska bli av, säger en ledande tjeckisk energianalytiker som föredrar att inte bli citerad med namn.

Annons
X

Samma besked kommer från analytikern Petr Bart vid Tjeckiens största affärsbank Ceska Sporitelna. Han räknar med att prislappen kommer att bli en besvikelse för de svenska ägarna.

– Med nuvarande energipriser rör det sig om en ganska spekulativ investering med betydande risker. Företagsvärdet lär därför ligga långt under de siffror som har nämnts i medierna, säger han.

Utöver de tre tjeckiska grupperna överväger också tyska energibolaget Steag att lägga ett bud tillsammans med finansbolaget Macquarie.

Officiellt finns det ännu inget beslut och i flera av kommunerna som är storägare i Steag finns det politiskt motstånd. Steag uppges dessutom ställa krav som Vattenfall inte kan uppfylla, i första hand garantier för att den tyska politiken inte förändrar spelreglerna för brunkolet.

Priset som Steag är berett att betala ligger enligt uppgifter i de tyska medierna på 1,8–2,7 miljarder kronor.

När Vattenfall i september förra året bjöd in intressenter att lämna in icke bindande offerter framhävdes att verksamheten under 2014 generade intäkter på 21 miljarder kronor. I medierna talades det då om en prislapp på 2–3 miljarder euro, cirka 18–28 miljarder kronor.

Men detta ser alltså ut att vara helt orealistiskt i dag. Huvudskälet är att ingen av intressenterna är beroende av en affär. Därför lär det inte bli en priskamp i budgivningen.

Statliga CEZ som är regionens största kraftbolag och EU:s tionde största behöver visserligen bygga ut sina kolreserver. De egna reserverna tar slut 2035–2040. Kol finns det däremot mer än nog av i östra Tyskland där Vattenfall har fem gruvor med årlig brytning på omkring 64 miljoner ton och reserver på 1,3 miljarder ton.

Flera experter som SvD Näringsliv har talat med säger att CEZ definitivt är intresserat men att det finns prioriteringar som är viktigare. Avgörande är att kreditbetyget på i dag AA (S&P) inte äventyras och att utdelningen till tjeckiska staten som är huvudägare kan fortsätta på nuvarande nivå. En prislapp som på minsta sätt äventyrar detta är för CEZ oacceptabel.

Inte heller Vrsanska Uhelna, som ingår i Czech Coal Group och som kontrolleras av den omstridde tjeckiske miljardären Pavel Tykac, tros vara berett att betala mer än ett mycket måttligt pris.

– Czech Coal är snarare en opportunistisk investerare. De köper bara om de två andra har gett upp och priset är lågt, tror Petr Bart vid Ceska Sporitrelna.

Störst intresse har troligen kraftbolaget EPH. Det kontrolleras av den slovakiske affärsmannen Patrik Tkac och den tjeckiske affärsmannen Daniel Kretinsky.

EPH tog 2011 över den östtyska kolproducenten Mibrag och har en klar strategi att expandera utomlands. Bolaget beskrivs i Tjeckien som en aggressiv och smart spelare med stora finansiella möjligheter.

Men också EPH ställer krav. Framför allt vill bolaget veta i vilken omfattning brytning av brunkol kommer att tillåtas under de kommande decennierna, klargjorde förra året Daniel Kretinsky i en intervju med den tyska affärstidningen Handelsblatt.

Med en tysk miljöpolitik i snabb förändring växer nu riskerna för en investering i östra Tyskland. Till det ska läggas att utsläppspriserna för koldioxid mot slutet av årtiondet riskerar att stiga till nivåer som minskar brunkolets lönsamhet.

En viss säkerhet ger å andra sidan tyska regeringens beslut att inlemma två block av Vattenfalls östtyska kraftverk Jänschwalde i en så kallad nationell kraftverksreserv som ägaren får betalt för. Ett plus är också att Vattenfall har sockrat sitt erbjudande genom att inkludera tio vattenkraftsanläggningar som anses ha god lönsamhet.

Trots detta är det i Tjeckien ingen som räknar med ett pris på mer än några hundra miljoner euro för hela affären, alltså max 3 miljarder kronor. Kanske inte ens det, säger en av de tjeckiska analytikerna som pekar på att svenska staten med alla medel vill bli av med sin smutsiga tillgångar i öst – nästan till varje pris.

Annons
X

Kolbrytning vid Vattenfalls gruva Welzow-Süd.

Foto: Simon Paulin Bild 1 av 1
Annons
X
X
X
X
Annons
X