Annons
X
Annons
X

Vårdkvaliteten är hotad inom barnpsykiatrin

Situationen inom barn- och ungdomspsykiatrin är allvarlig. Köerna växer. Vi är djupt oroade över att inte ha tidsutrymmet för att ge den vård som behövs, skriver psykologer gemensamt.

Dagens system premierar att ta emot nya patienter snarare än att säkra vårdkvalitet. Det går ut över många som verkligen behöver hjälp, skriver psykologer.

Dagens system premierar att ta emot nya patienter snarare än att säkra vårdkvalitet. Det går ut över många som verkligen behöver hjälp, skriver psykologer. Foto: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX

BRÄNNPUNKT | PSYKISK OHÄLSA

Tidskrävande administrativa kontrollsystem samt en bristande primärvård för barn/ungas psykiska hälsa, gör att vårdkvalitet och patientsäkerhet hotas.

Den vanligaste dödsorsaken bland unga är självmord. Var finns nollvisionen för självmord bland unga? För att citera BO Fredrik Malmberg: ”Det är ett haveri var dag ett barn tar sitt liv” (P1 6/4).

Om ingenting görs åt dagens situation inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) kommer vi utan tvivel att få höra om fler tragedier och allt fler barn och unga som inte fått den hjälp de behövt.

Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar och det märks tydligt i BUP:s vårdkö. Förutom ökat antal neuropsykiatriska utredningar och efterföljande medicineringar söker fler familjer med allvarlig problematik. Vi träffar dagligen barn och unga som hotar med eller utför destruktiva handlingar mot sig själva eller andra; såsom olika former av självskador, självmordshandlingar och dödshot. En del barn har egen hög sårbarhet, har upplevt traumatiserande händelser och/eller lever i traumatiserande nära relationer. Andra har också föräldrar som själva haft en traumatisk uppväxt och i sin barndom blivit svikna av vuxenvärlden. Dessa föräldrar gör sitt bästa för att ta hand om sina barn och behöver hjälp att hitta ett mer funktionellt föräldraskap.

Annons
X

Det är positivt att dessa familjer söker sig till BUP. För att hjälpa dem krävs ofta en längre, kontinuerlig och mer specialiserad behandling. Vi är djupt oroade över att inte ha tidsutrymmet för att ge den vård som behövs. Gränsen för vårt etiska ansvar för en god vård utifrån vår legitimation tänjs varje dag. Vi riskerar nu att dessa barns och ungdomars lidande fortsätter och förvärras. Detta leder också till ökade samhällskostnader genom tyngre psykiatrisk och psykosocial problematik. Sverige har hittills förskonats från till exempel skolmassakrer som orsakats av barn som farit illa, men däremot drabbats av uppmärksammade tragedier som orsakats av vuxna med psykiatrisk problematik. Vilken hjälp fick de i tidig ålder?

Det ökade trycket på BUP i kombination med att vi är styrda och låsta av både den förstärkta vårdgarantin och tidskrävande administrativa kontrollsystem samt en bristande primärvård för barn/ungas psykiska hälsa, gör att vårdkvalitet och patientsäkerhet hotas. Den förstärkta vårdgarantin för BUP innebär att alla (utöver akuta ärenden) ska få en första bedömning inom 30 dagar samt att beslutade insatser ska påbörjas inom 30 dagar. En uppnådd vårdgaranti ger rätt till statliga bidrag som på flera mottagningar finansierar tjänster utanför verksamhetens budget.

Vårdgarantin är enbart en tidsgaranti och ställer inga krav på fortsatta insatser, vilket leder till quick-fix lösningar. Förskrivningen av olika läkemedel långt ner i åldrarna ökar och övrig behandling som kräver tid blir inte möjlig att erbjuda, alternativt dröjer innan de kan startas upp. Systemet premierar således att ta emot nya patienter snarare än att säkra vårdkvalitet, vilket skulle kräva mer personal.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    BUP:s verksamhet är också belastad av den tidskrävande administration som handikappar vårdgivare om i landet. Maciej Zaremba har väl beskrivit dessa omständliga och överdrivna kontrollsystem i sin artikel ”Vad var det som dödade Herr B” ( DN 17/2) där han liknade detta vid Sudoku. Det är oklart på vilket sätt våra patienter gynnas av detta tidsfördriv. Vår uppskattning är att mer än en tredjedel av vår arbetstid går åt till administration i bristfälliga tekniska system där vi ska koda alla anteckningar med diagnoskoder, åtgärdskoder och diagnosgruppera med mera. Detta begränsar både tid med patienter och reflektionsutrymmet som krävs för ett kvalificerat barnpsykiatriskt arbete. Koderna är tänkta att ge underlag för utvärdering av vården men är som statistiska mått mycket tveksamma, bl.a. med tanke på att de används olika både inom enskilda verksamheter och över landet i stort.

    Sedan flera år tillbaka finns beslut om att primärvården ska erbjuda vård till barn, unga och familjer som lider av psykisk ohälsa. I många landsting finns dock ingen organisation för det. Istället tar BUP emot primärvårdspatienter, vilka då omfattas av samma vårdgaranti som psykiatriska ärenden. Tidsutrymmet för tyngre ärenden minskas därmed och kan leda till att barn med stort lidande enbart får enstaka behandlingstillfällen. I andra landsting kan patienter bollas fram och tillbaka tills dessa är tillräckligt illa däran för att ”platsa” inom specialistpsykiatrin.

    BUP och vårdkedjan behöver utvecklas då det i nuläget finns risk för att de allra mest utsatta inte får den hjälp de behöver. Det behövs mellanvårdsformer och utökat samarbete med socialtjänsten, vuxenpsykiatrin, primärvården och elevhälsan. Primärvården behöver ge vård till barn, unga och familjer med lindrigare problematik. BUP måste dimensioneras för vårdbehoven som finns och inte bero på hur uppfinningsrikt man löser sitt Sudoku. Administration bör minskas till förmån för direkt patientarbete. De tekniska systemen bör anpassas efter verksamhetens behov.

    Omfattande åtgärder behövs för att förbättra barn och ungas psykiska hälsa och minska risken för framtida tragedier. Barn är en utsatt grupp vars liv och hälsa ligger i vuxnas händer. Våra barn är vårt gemensamma ansvar!

    BIBBI LINDAHL

    leg. psykolog BUP

    SOFIA ROCKSÉN

    leg. psykolog BUP

    INGRID SVEDMARK

    leg. psykolog BUP

    ANDREA ASPEGREN

    leg. psykolog BUP

    PENNY BRENNA-LUND

    leg. psykolog, tidigare BUP

    MIRIAM HIELSCHER

    leg. psykolog, tidigare BUP

    BRITTA SUNDBERG

    leg. psykolog, Leg. psykoterapeut, handledare BUP

    BO LUNDBLAD

    leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare BUP

    MATZ SPARRMAN

    leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare BUP

    Annons
    Annons
    X

    Dagens system premierar att ta emot nya patienter snarare än att säkra vårdkvalitet. Det går ut över många som verkligen behöver hjälp, skriver psykologer.

    Foto: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X