Annons
X
Annons
X

Varannan nyfödd väntas bli 104 år

Mer än hälften av alla barn som föds i Sverige under 2013 kan bli mer än 104 år gamla. Den prognosen gör den världsberömde demografen James Vaupel vid Max Planck-institutet i Rostock som intervjuas i boken Åldrandets gåta. Forskarna ser inte längre något tydligt tak för hur gamla vi kan bli.

Åtta veckor gamla Darya Kiasat från Stockholm sover lugnt i morfars famn.

– Kanske kan hennes liv bli lite lugnare än våra, funderar hennes mamma Mithra Pakdaman Kiasat.

– Kanske blir det lättare att inte stressa över att göra karriär under åren som småbarnsförälder då man har en längre period i livet där man arbetar och har möjlighet till att avancera på arbetsmarknaden.

Annons
X

För några år sedan gjorde en internationell forskargrupp en prognos som visade att vartannat barn som föddes år 2000 i utvecklade länder som Sverige kunde förväntas bli över 100 år.

– Utvecklingen har inte stannat av. Idag visar vår kalkyl att hälften av de barn som föddes 2012 i Sverige kan förväntas bli minst 104 år gamla, säger James Vaupel i boken.

Han är en internationell auktoritet inom den demografiska forskningen och grundare av det topprankade tyska Max Planck-institutet.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Det finns absolut inga tecken på att hastigheten skulle avta, snarare tvärtom. Om vi hittills vunnit tre månader per år genom ökad medellivslängd så tycks vi det senaste decenniet snarare ligga på fyra månader per år, säger James Vaupel.

    Drivkrafterna är en allt bättre sjukvård och ökad social välfärd i många länder men även de långsiktiga effekterna av mindre tobaksrökning och en sundare livsstil.

    James Vaupel betonar att vi inte själva kan bestämma oss för att bli 100 år genom at leva på ett särskilt sätt, ändå kommer det att bli en vanlig ålder i framtiden. Skälet är att samhället genom sin ständigt pågående utveckling av kunskap och sociala reformer hela tiden gör att taket för vår livslängd förflyttas uppåt.

    Dessutom räknar James Vaupel med stora genombrott i behandlingen av hjärtsjukdomar, cancer och alzheimer.

    – Visst finns det risker som kan dra åt motsatt håll som klimathotet och pandemier. Men glöm inte att medellivslängden steg dramatiskt under 1900-talet trots att vi då hade en tobaksepidemi som var betydligt allvarligare än dagens fetmaepidemi, säger James Vaupel.

    För Mithra Pakdaman Kiasat känns det lite overkligt att tänka sig att hennes nyfödda dotter kan bli så gammal. Vad ska man till exempel satsa på för utbildning som håller i längden? Kanske behöver man inte stressa fram avgörande livsval på samma sätt som idag sker redan i grundskolan, menar hon.

    James Vaupel tror att om man ska leva riktigt länge behöver man både yrkesutbildningar som kan leda till olika jobb under olika delar av livet – samtidigt som kulturella värden som musik och konst blir allt viktigare.

    – Om man vill vara säker på att ha ett jobb under större delen av livet så kan det kanske vara av intresse att söka sig till mer traditionella yrken som lärre och snickare. säger Mithra Pakdaman Kiasat. Sådana jobb har alltid funnits och kommer alltid att behövas.

    Hon är övertygad om att en stigande medellivslängd kommer att påverka samhället på många sätt. Kanske blir de gamla en propp som gör att unga inte kommer in på arbets- och bostadsmarknaden?

    Hennes mamma Tahereh Ghofranpanah är inte enbart positiv till allt längre liv.

    – Vill man verkligen leva så länge? Det går väl an så länge man är frisk men jag vill inte vara sjuk och skröplig i många år. Om vi blir så gamla på grund av bättre vård och mediciner så borde det faktiskt också finnas en möjlighet att själv välja när man inte vill leva längre, säger hon.

    James Vaupel och Cambridgeforskaren Jim Oeppen har tidigare visat att kurvan för kvinnors förväntade livslängd i västvärlden ökat i jämn och stadig takt med tre månader per år i 160 år. Svensk statistik sträcker sig längre tillbaka än i de flesta andra länder och här har ökningen pågått med i genomsnitt 2,5 månader om året sedan 1751.

    Tidigare trodde forskarna att det fanns ett tak för medellivslängden på drygt 80 år. Idag är det enligt James Vaupel tydligt att detta tak flyttats uppåt minst ett decennium, och fortsätter att stiga.

    – Vi vet inte längre om det finns något tak och var det i så fall ligger.

    – I framtiden skulle vi kunna bli tio gånger äldre. Varför inte? Det kommer att ta tid innan vi når dit, men det är absolut ingen omöjlighet. Enligt min uppfattning är det ganska troligt att något idag ganska litet barn blir mer än 200 år. Det förutsätter förstås ett större genombrott inom ett forskningsområde där vi idag kan ana sådana möjligheter, säger James Vaupel.

    Fotnot: Henrik Ennart är SvD:s hälsoreporter och författare till ”Åldrandets gåta”.

    Annons
    X
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X