Annons
X
Annons
X

Våra länder hör hemma i Nato

Folkpartiet kommer i sitt valmanifest att föreslå att Sverige ansöker om medlemskap i Nato under den kommande mandatperioden. Jan Björklund skriver tillsammans med sin finländske kollega Carl Haglund om vikten av ett medlemskap.

BRÄNNPUNKT | NATO

Övergreppet mot Ukraina och annekteringen av Krim visar att Putin är beredd att sätta sig över folkrätten för att nå sina mål.
Jan Björklund och Carl Haglund

Finland och Sverige anslöt sig till EU år 1995. Två länder som tror på demokrati, individuell frihet, tolerans, marknadsekonomi, rättsstat och socialt välfärdssamhälle, kort sagt vi tror på den liberala samhällsmodellen. Det är denna samhällsmodell med dess humanistiska värderingar som EU men även Nato byggt upp för att värna om att våra barn och barnbarn också ska få växa upp i frihet.

Slutsatsen av såväl andra världskriget som av det kalla kriget är att demokratierna måste hålla ihop. Demokratins väsen är att lösa konflikter genom dialog, inte med vapenmakt, men när demokratin hotas måste även demokratier kunna skydda sig, annars kommer auktoritära krafter att ta över.

Annons
X

Den Europeiska unionen är i dag världens mest fria, fredliga och demokratiska område. Här är unionen i sig självt och Nato de två viktigaste förklaringarna. 22 av de 28 EU-länderna är också Nato-medlemmar. Efter erfarenheterna av nazismen och kommunismen bildades såväl EU som Nato av de ledande västliga demokratierna. I dag är lejonparten av det forna östblocket med i dessa demokratiska organisationer.

Omvärldens förhållande till Ryssland är allt mera komplicerat och ansträngt efter annekteringen av Krim och händelserna i Ukraina. Övergreppet mot Ukraina och annekteringen av Krim visar att Putin är beredd att sätta sig över folkrätten för att nå sina mål. Samtidigt har styret blivit allt mer auktoritärt, med statskontrollerade medier och regimen utmanar och hånar liberala värderingar som mångfald och tolerans. Steg för steg bygger den ryska ledningens propaganda upp förståelsen för regimens agerande. Europa står därmed inför en ny säkerhetspolitisk omgivning där sådant som vi inte längre trodde var möjligt plötsligt har blivit vardag igen.

Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Finland och Sverige blir i ljuset av allt som hänt i våra närområden och det nya läget i hela Europa allt mer aktuell och viktigare att föra fördomsfritt och med tillräckligt långt perspektiv. Ett logiskt nästa steg för Finland och Sverige är en seriös diskussion om ett medlemskap i Nato.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Folkpartiet liberalerna kommer i sitt valmanifest inför höstens riksdagsval, som presenteras inom kort, att föreslå att Sverige ansöker om medlemskap i Nato under den kommande fyråriga mandatperioden.

    Bägge våra länder har redan i dag ett djupt partnerskap med Nato och ett gott bilateralt försvarssamarbete. Finland och Sverige behöver varandra inom det försvarspolitiska området allt mer i framtiden, så förhoppningsvis blir de säkerhetspolitiska lösningarna gemensamma för våra länder.

    I dagens läge bygger försvaret av Finland och Sverige på att våra länder kan försvara oss ensamma mot eventuella militära hot. Utan medlemskap i en militärallians finns inga garantier för att våra länder skyddas vid en konflikt i vårt närområde. Nu hävdar en del att ett nära samarbete med Nato är tillräckligt för att öka sannolikheten för undsättning. Väldigt lite tyder på det. Både Ukraina och Georgien utgör – i likhet med Sverige och Finland – partnerskapsländer till Nato. Ukraina och Georgien har bidragit med många soldater till Natos FN-stödda operation i till exempel Afghanistan. Likväl har de fått stå ensamma. Som både Natos generalsekreterare och nu senast USA:s ambassadör i Sverige framhållit omfattar den kollektiva säkerheten inte partnerskapsländer eller ens länder som ansökt om medlemskap.

    Den djupa säkerhetspolitiska krisen till trots är det enligt många fel tidpunkt att diskutera ett eventuellt Nato-medlemskap. I den här frågan tycks tidpunkten alltid vara fel. I tider av avspänning hävdas att medlemskap inte behövs, i tider av oro hävdas att medlemskap skulle provocera ryssarna. På så vis blockeras en debatt vid varje given tidpunkt. Vi menar att nu är rätt tidpunkt att föra den diskussionen. Om inte Ryssland totalt byter utrikespolitisk kurs, kan vi mycket väl gå mot en tid av ökade spänningar.

    Ingen kan i dag med säkerhet säga hur långt den utvecklingen kommer att gå. Vi vill betona att vi bedömer att risken för en större militär konflikt i vårt närområde trots allt är begränsad. I viss mån kan det förklaras med Natos överlägsenhet och de baltiska staternas Nato-medlemskap. Ett medlemskap i en militär allians är som brandförsäkring; den behöver nästan aldrig utnyttjas, men alla villaägare är ändå försäkringstagare därför att konsekvenserna av en brand kan bli så katastrofala. Man får heller inte intala sig att man kan teckna en försäkring i det skedet som en del av kåken redan står i lågor.

    Nato är en allians som kan försvara sina medlemsländer, men framför allt försvara vårt pluralistiska och öppna samhällssystem. I den gemenskapen hör Finland och Sverige hemma redan i dag. Hittills har våra länder valt att inte ansöka om fullt medlemskap. Nu behövs en öppen och fördomsfri debatt om Nato.

    JAN BJÖRKLUND (FP)

    partiordförande

    CARL HAGLUND (FP)

    partiordförande Svenska Folkpartiet i Finland

    Debattartiklar om försvaret:

    Läs även

    Bör vi gå med i Nato?

    svd.se

    Behöver Sverige öka sin försvarsbudget?

    svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X