Annons
X
Annons
X

Sanna Rayman: Var är besparingsförslagen?

Migrationsverket anger att det behövs 48 miljarder kronor ytterligare för att hantera den ökande flyktingströmmen.

Migrationsverket anger att det behövs 48 miljarder kronor ytterligare för att hantera den ökande flyktingströmmen. Foto: DRAGO PRVULOVIC / TT

Tidigt i våras introducerade regeringen den krona för krona-devis som ackompanjerat oss under året. Reformutrymmet har bedömts stramt, vilket förstås har utgjort en hämsko på alla partier. Det är svårt att valfläska när man samtidigt vill vara ekonomiskt ansvarstagande.

Det kunde i och för sig vara en bra sak, detta att politikerna tvingas snåla under ett valår, men ibland har det blivit larvigt, nästan absurt. Som när alliansen i april ville möta situationen i Ukraina med en försvarssatsning och vid lanseringen berättade att den var finansierad – krona för krona – bland annat via höjda ordnings- och parkeringsböter. Tack vare detta gnetande hade emellertid alliansen lyckats få ihop en stegvis förstärkning av försvarsanslagen, som vid år 2024 skulle ha nått upp till 5,5 miljarder kronor årligen.

Budgetutrymmet är utomordentligt begränsat, sade Anders Borg när han mötte journalister i måndags. Finansministern flaggade vidare för lägre tillväxt samt ”en påtaglig ökning av kostnaderna för asyl och migration”. För ett halvår sedan hade den kommentaren sannolikt utlöst en eldfängd debatt om att han skyller den ekonomiska situationen på utsatta människor. I dag har saken förbigåtts med tystnad, trots att en betydande portion av budgetutrymmet inför kommande år just har försvunnit.

Annons
X

Det är ingenting som politiker gillar att prata om, men det är förstås inte en slump att utspelen i denna valrörelse handlar mer om organisatoriska förändringar som förstatligande av vården (KD) och skolan (FP) – ingen kräver en exakt prislapp på något så komplext, löftet uppfattas mer som en viljeinriktning än en skarp plan.

Ett annat sätt att hantera frånvaron av reformutrymme är att placera valfläsket en bit in i framtiden, som när Stefan Löfven nyligen utlovade obligatoriskt gymnasium och för ändamålet avsatte en miljard per år – från 2018.

När Migrationsverket släppte en reviderad prognos i juli rapporterades det en del om det faktum att antalet asylsökande i år nu väntades bli 80 000, vilket är i paritet med Balkanåren. Men i samma rapport görs även kostnadsprognoser över tid, prognoser som visar hur nuvarande budget står sig och vilka tillskott som lär behövas framöver. Och saken är den att Balkanåren lär bli fler.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Enligt Migrationsverket är de utökade finansieringsbehoven för asyl och migration 48 miljarder kronor sammanlagt för i år och de kommande fyra åren. 48 miljarder utöver redan budgeterade belopp, alltså. I prognosen gör verket också hypotetiska beräkningar som illustrerar ”orimligheten i situationen”, nämligen vilka konsekvenser en utebliven anslagshöjning skulle medföra i olika delar av verksamheten. Det ser inte bra ut.

    För anslag 1:1 – som finansierar förvaltningskostnader och förvarsverksamhet – handlar det om att ”hela tillstånds- och medborgarskapsverksamheten läggs ner” från 2015. De strama omständigheterna skulle förändra verksamheten i grunden, anser verket och konstaterar att från 2017 skulle det inte längre gå att tala om att Sverige har en reglerad invandring.

    När det gäller andra anslagsposter brinner det än mer i knutarna. Anslagspost 1:2 omfattar bl a ”dagersättning, ersättning för hälso- och sjukvård för asylsökande och placeringskostnader för ensamkommande barn” samt boendekostnader. Här bedömer Migrationsverket att tillgängliga medel räcker till och med september respektive november. En utökad anslagskredit köper lite tid, men även då handlar det om veckor hit eller dit. Det är förstås orimligt. Innebörden av ”krona för krona” kan inte vara att ett statligt verk svävar i okunskap om huruvida verksamheten rullar nästa månad.

    Att stänga gränserna är varken ett realistiskt eller ett önskvärt svar, så låt oss lämna den trista debattgränden därhän. Migrationen är ett politikområde där det råder bred enighet om inriktningen – vilket är bra. Men enighet löser inte finansieringsbehovet. Migrationen liksom försvaret är prioriterade områden där vi ser kraftigt ökade behov och kostnader. Viktiga politikområden kan inte stå och falla med finansiering som bygger på hur många som felparkerar. Den här valrörelsens viktigaste besked borde vara vilka besparingar partierna planerar.

    Annons
    Annons
    X

    Migrationsverket anger att det behövs 48 miljarder kronor ytterligare för att hantera den ökande flyktingströmmen.

    Foto: DRAGO PRVULOVIC / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X