Annons
X
Annons
X

Valutan ett av Kinas stora problem

Kinas vacklande valuta har en central roll i landets börskris. Osäkerhet har spridits över Pekings avsikter med valutan och möjligheter att kontrollera den. Renminbin står under tryck, risken för ett ”valutakrig” diskuteras, och utmaningarna är stora när Kinas valuta internationaliseras.

Kinas skakiga ekonomi
En bankkassör räknar sedlar i staden Huaibei i östra Kina.

En bankkassör räknar sedlar i staden Huaibei i östra Kina. Foto: Chinatopix/AP

Börserna i Shanghai och Shenzhen har så här långt sjunkit med över 18 procent sedan årsskiftet. Det skakar inte bara omvärlden utan slår hårt mot många kineser, eftersom privatpersoner står för merparten av börshandeln i landet.

Kinas valuta har gått ned med 5 procent mot dollarn sedan devalveringen i augusti, och myndigheterna har tidvis lagt ner stor möda på att försöka bromsa den försvagningen. I försöken att stödja renminbin har Kina använt en sjättedel av sin väldiga valutareserv de senaste fem månaderna. Kapitalflykten har tagit fart och satte nytt rekord i december. Totalt beräknas nettoutflödet från Kina ha stigit till cirka 675 miljarder dollar år 2015. Den höjda USA-räntan väntas locka stora och små kinesiska placerare att investera ännu mer utomlands och därmed försvåra en stabilisering av växelkursen.

Under tiden har signalerna har varit motsägelsefulla i många investerares ögon.

Annons
X

Kinas börser stimulerades tidigare kraftigt, exempelvis när aktieköp med lånade pengar uppmuntrades 2014. Börserna steg också extremt högt innan de kraschade sommaren 2015. Därefter har de styrande prövat olika sätt att kontrollera börsutvecklingen. Spekulanter har jagats och syndabockar utsetts. Men metoden med automatiska börsstopp vid stora kursras avskaffades snabbt efter fiaskot första veckan efter nyår. Kritiker anser att Kinas ledare har gjort många misstag i sina försök att detaljstyra börserna och ekonomin.

På valutamarknaden har också metoderna växlat. Ett par dagar efter årsskiftet fick plötsligt renminbin sjunka någon procent, men därefter har centralbanken agerat aktivt för att stabilisera växelkursen igen.

Att valutamarknaderna väntar sig en fortsatt försvagning av Kinas valuta har stått klart länge, särskilt efter devalveringen i augusti. Trycket nedåt är intensivt eftersom Kinas ekonomi försvagats samtidigt som renminbin genom sin koppling till dollarkursen stigit starkt mot en rad andra valutor de senaste tre åren.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Därigenom har Kina förlorat konkurrenskraft mot sina asiatiska grannländer. Det kan motverkas om renminbin blir mer marknadsstyrd, för då sjunker den – åtminstone som det ser ut nu. Det skulle gynna Kinas pressade exportföretag. Risken att detta utlöser en serie konkurrerande sänkningar av olika länders valutor har diskuterats intensivt. Kinas ledare förnekar att de vill starta något ”valutakrig” utan upprepar envetet att det rör sig om en marknadsanpassning som är nödvändig i reformeringen av hela ekonomin. Men politiken har inte varit glasklar för omvärlden. En av många frågor är hur långt härskarna i Peking är redo att att tömma valutareserven för att bromsa ett fall för sin valuta.

    Klart är i alla fall att politiken att utveckla renminbin till en världsvaluta med en friare växelkurs är utstakad sedan flera år, och användningen av kinesiska yuan i världen har ökat mycket snabbt.

    Ett steg togs vid med den 2-procentiga devalveringen i augusti 2015 då metoden att fastställa riktkursen för valutan ändrades i syfte att bli mer marknadsstyrd. I december meddelades att växelkursen ska knytas till ett handelsvägt index byggt på flera valutor, för att minska kopplingen till dollarn.

    Ett stort steg togs den 30 november när Internationella valutafonden (IMF) beslutade att renminbin ska börja ingå som en femte valuta – vid sidan av dollar, euro, yen och pund – i fondens särskilda valutakorg från och med oktober 2016. Därmed nådde Peking ett viktigt mål. Kina släpps in i världsvalutornas finrum och renminbin kan få en större roll som reservvaluta.

    IMF:s beslut byggde på slutsatsen att renminbin nu uppfyller båda huvudkraven för att ingå i korgen: att vara en globalt använd valuta och att vara ”fritt användbar”. För Kina innebär beslutet att landet förväntas fortsätta med flera känsliga reformer, inte minst att öppna hemmamarknaden för handel med yuan och gå vidare mot en fritt konvertibel valuta.

    Grundfrågan är nu hur långt Kinas ledare är redo att låta marknadskrafterna få ökat spelrum innan partiets makt anses hotad. Den stora omställningen av ekonomin förutsätter liberaliseringar. Men börsfallen, valutaförsvagningen och den ekonomiska avmattningen äger rum i en politisk atmosfär präglad av ökade repressalier mot aktivister och frispråkiga kritiker, bland annat genom domen strax före jul mot människorättsadvokaten Pu Zhiqiang.

    Det finns också olika åsikter i den ekonomiska debatten i Kina. Premiärminister Li Keqiang har ofta efterlyst en friare och mer innovativ marknadsekonomi. Han säger att ekonomin nått ett nytt ”normaltillstånd” efter den extremt kreditfinansierade expansion som drevs efter finanskrisen 2008–09. Partiledaren och presidenten Xi Jinping jagar korruption men framhåller att partiet måste behålla kontrollen, leda utvecklingen och hjälpa utsatta företag och medborgare när ekonomin sviktar. De två har alltså delvis olika infallsvinklar, men det är Xi som är den klart mäktigaste. Att det är svårt att öppna för marknadskrafterna och ändå behålla kontrollen har belysts skarpt den senaste tiden. Att försöka styra marknader och samtidigt göra renminbin till en ny världsvaluta är ingen enkel tebjudning.

    Annons
    Annons
    X

    En bankkassör räknar sedlar i staden Huaibei i östra Kina.

    Foto: Chinatopix/AP Bild 1 av 7
    Bild 2 av 7
    Bild 3 av 7
    Bild 4 av 7
    Bild 5 av 7
    Bild 6 av 7
    Bild 7 av 7
    Annons
    X
    Annons
    X