Annons
X
Annons
X

Väljarkontrakt mot datalagringsdirektivet

Partierna vacklar om sin inställning till datalagringsdirektivet. Därför lanserar vi ett väljarkontrakt som riksdagskandidater som lovar att rösta nej till införandet av direktivet får skriva under, skriver folkpartisterna Mathias Sundin och Camilla Lindberg.

Ska Sverige införa EU:s så kallade datalagringsdirektiv eller ska vi spjärna emot och försöka ändra på beslutet istället? Partierna vacklar just nu fram och tillbaka och det är svårt för väljarna att veta vem man ska rösta på om man inte vill införa direktivet.

Vi lanserar därför ett väljarkontrakt som riksdagskandidater som lovar att rösta nej till införandet av direktivet kan skriva under.

Att Sverige fälldes av EU:s domstol för att vi inte infört direktivet i tid fick nyligen både Miljöpartiet och Vänsterpartiet att vackla i sitt motstånd och ingå en uppgörelse med Socialdemokraterna, som genom framför allt Thomas Bodström sedan länge är varma anhängare av direktivet. När sedan Tysklands författningsdomstol beslutade att sättet direktivet införts på i Tyskland inte var förenligt med tyska grundlagen så blev (V) och (MP) plötsligt motståndare till införande i Sverige igen. Centerpartiet har genomgått en liknande utveckling efter domen i Tyskland och vill göra införandet frivilligt. I Europaparlamentet röstade alla riksdagspartier, utom Socialdemokraterna, mot direktivet, men på hemmaplan har de ändrat uppfattning. Det gäller också vårt eget moderparti, Folkpartiet, som tyvärr tillhör de som bytt åsikt sedan behandlingen i Europaparlamentet. Visserligen kräver Folkpartiet en minimal tillämpning – t.ex. den kortaste lagringstiden om sex månader – men vi anser att det inte räcker.

Annons
X

Frågan om direktivets införande i Sverige kommer att hanteras i riksdagen först efter valet i september. Väljarna har alltså möjlighet att ta ställning i frågan. Men vem ska man rösta på om man inte vill införa direktivet i Sverige?

Partierna velar som sagt fram och tillbaka och vilka riksdagskandidater kan man lita på? Många borgerliga väljare känner sig svikna över hur de borgerliga riksdagsledamöterna agerade i FRA-omröstningen. De hade kryssat personer i valet som de trodde skulle stå upp för integriteten. Politikerna själva menade att de inte hade varit så kategoriska som en del väljare uppfattat. Hur ska väljarna nu veta vilka kandidater de kan lita när det gäller datalagringsdirektivet?

Därför har vi skapat ett väljarkontrakt som riksdagskandidater som lovar och försäkrar att rösta nej till införandet av Europaparlamentens och rådets direktiv 2006/24/EG i Sverige, som datalagringsdirektivet formellt heter, kan skriva under. Alla kandidater som lovat att rösta nej läggs upp på en hemsida (se länk) så väljarna kan se vilka de kan kryssa i valet.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vi som undertecknar denna artikel är och förblir fasta motståndare till datalagringsdirektivet. Skulle det införas i Sverige innebär det att en stor mängd information om oss medborgare ska lagras. Vem som ringt vem och när, både gällande fast och mobiltelefoni. Vid mobilsamtal ska också den geografiska platsen vid start och slut av samtalet sparas. Dessutom ska alla e-postmeddelande och alla sms sparas och det registreras från vem och till vem och när de skickats. När du surfar på internet kommer din IP-adress, när du loggar in och ut och vem du är att sparas. Allt detta kan sedan begäras ut av myndigheter för att användas i brottsutredningar.

    Direktivet är inte bara ytterligare en åtgärd i en lång rad av integritetshotande lagstiftningsförslag som kommit de senaste åren, den är också en prövosten för flera andra principer:

    – Står EU för att försvara de principer som uttalats i den Europeiska deklarationen om de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna?

    – Hur ska balansen mellan EU:s beslutsfattande och medlemsstaterna regleras? När beslutet tillkom 2005, var Lissabonfördraget långt från att ratificeras och Europaparlamentets medbeslutanderätt var därför i praktiken minimalt på rättsområdet. Direktiv som hotar att inkräkta på grundläggande rättigheter borde vara underställa parlamentets beslut.

    – Ingen har på ett tillfredsställande sätt kunnat visa vare sig att datalagring skulle bidra till att skydda mot grov brottslighet eller att ingreppen som vi alla riskerar att utsättas för står i proportion mot nyttan för rättsväsendet.

    Oro och skräck för brottslighet och terrorism används allt flitigare som motiv till lagstiftningsåtgärder på nationell eller europeisk nivå, med tveksam eller liten betydelse för brottsbekämpningen, men som begränsar våra fri- och rättigheter. Varje sådan spik i kistan blir ett prejudikat för nästa förslag. Vi står på ett sluttande plan.

    Processen måste tas om från början, grundläggande fri- och rättigheter skyddas redan i direktivet och bevisen för att detta är en nödvändig åtgärd måste presenteras, granskas och debatteras innan det är aktuellt att diskutera något annat. Vi uppmanar fler – ledamöter och kandidater från alla partier – att skriva under väljarkontraktet att rösta emot varje försök till införande av direktivet i Sverige.

    MATHIAS SUNDIN

    riksdagskandidat och oppositionsråd (FP)

    CAMILLA LINDBERG

    riksdagsledamot (FP)

    Fler artiklar om datalagringsdirektivet

    svd.se

    nejtilldatalagring.se

    nejtilldatalagring.blogspot.com
    Annons
    X
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X